Linseedoil paint

Old stone for making linseedoil paint

I get a lot of questions about paint. And it is a difficult area. It is harder to judge the quality on paint than it is, say, a blank for a spoon, burls or birchbark. Maybe that is why it feels more difficult. For me, the finish has been a source of worry. I thought I got most things right, except for that part. Until I started to make the paint myself from scratch. Because it has a lot to do with the quality of the paint if the work gets good of not. And by that I mean the quality of the oil and of the pigment. Since I exclusively use linseedoil paint.

A good linseedoil paint, according to me, is one that covers good (not so many coats), dries fast, and gives a smooth subdued finish. When you make the paint yourself you put a lot of pigment in the paint which gives the paint these qualities. The more pigment makes the paint less fat, you see.

The procedure is that I grind the pigment with oil with a flat stone on a marbleplate. Doing this I get a thick paste of pigment and oil. The longer you grind the paste the looser it gets so that you can add more and more pigment as you go. You can almost feel the grains of pigment getting smaller and smaller and the oil working its way in to cover every separate grain. When you have done this you dilute the paste with some oil until the paint is just right.



For a while I made all my paint this way but now I also use Ottossons linseedoil paint, which I buy from Annacarin in Järvsö. I get my pigment from Kulturarvet in Östersund and my oil from Färgriket, on the internet.

Färg

Jag får många frågor om (linolje) färg. Och det är ett svårt kapitel. Det är svårare att bedöma kvaliteten på färg än på tex skedämnen vrilar och näver. Kanske är det därför som man tycker färg är svårt. För min del har ytbehandling varit lite av en frustration. Jag fick till det mesta tyckte jag, utom den biten. Tills jag började att göra färgen själv från grunden, för det har mycket att göra med kvaliteten på färgen om det blir bra eller inte. Och då menar jag kvaliteten på oljan och på pigmentet. Jag använder nämligen uteslutande linoljefärg.

En bra linoljefärg är enligt mig bra täckande, torkar snabbt och ger en slät och jämn matt yta. När du gör färgen själv får du i mycket pigment i färgen vilket gör att den får dessa egenskaper. Pigmentet gör nämligen att färgen blir mager.

Rent praktiskt gör jag så att jag river ihop linolja och pigment på en marmorskiva med en sten som löpare. Jag får då en tjock pasta. Ju längre man river pastan desto lösare blir den emellertid och man kan hela tiden ha i mer och mer pigment vartefter man river ihop pigmentet och oljan. Ja, man kan nästan känna hur pigmentkornen blir mindre och mindre och hur oljan arbetas in och omsluter varje enskilt pigment. Sedan späder man ut pastan med olja till en lämplig strykbar färg.

Ett tag gjorde jag all färg på det här sättet, men numera använder jag också Ottossons färdiga linoljefärg som jag köper hos Annacarin i Järvsö. Pigment handlar jag hos Kulturarvet i Östersund och olja från Färgriket, på nätet.