SOCKOR

Jag stickar, sockor! Jag verkar hålla mig till sockor och åter sockor just nu.

IMG_8653

Rosor till Josefinast och blad till mig

IMG_8657

Jag tänker inte ens kommentera EU-parlamentsvalet, jag tror oftast inte på det och när jag gör det får jag ont i magen.

Färdiga!

Jag är äntligen klar med mina sockor som jag stickat till Henrik, det är en del av samlingen ”Winter is coming.” och mönstret kommer att komma förr eller senare.

Jag håller på räkna på storlekar just nu och klurar på hur jag ska rita diagrammen så de stämmer.

Jag är nöjd med resultatet och garnet kommer från Magasin Duett och är det här, det är ett superhärligt garn att sticka med, plus i kanten för det!

IMG_8643 IMG_8651

MEN MÄNNEN DÅ?!

En del respons jag fick när jag skrev om MIN feminism och stickning handlade om ”MEN MÄNNEN DÅ?!” och nu tänkte jag dela med mig av mina tankar om männen inom stickvärlden.

Dessa är en minoritet, jag själv föddes med snippa istället för snopp och måste alltid arbeta, jag måste alltid vara stark, jag måste alltid försvara mig själv i allt jag gör. En man som stickar och kallar sig feminist blir inte ifrågasatt, men det blir jag. Så är det, en man som slår sig in på ett kvinnligt område behöver inte förklara sig men jag tror absolut inte för den delen att de har det särskilt enkelt utanför stickvärlden. I stickvärlden blir de accepterad och oftast mer än så, halvdana stickare kan bli hyllade för att de just är män och därför pratar jag oftast inte om män.

Ärligt talat kan jag bli riktigt förbannad på män som blir överskattade i sin stickförmåga just för att de är män, de blir hyllade för att de är duktiga, egentligen inser jag att min ilska kan vara missriktad och egentligen bör jag bli arg på de som hyllar dessa män just för att  de är män som stickar. Om jag gör något som är traditionellt manligt vill jag bli bedömd för det jag gör och bli bedömd efter min kunskap och inte vara duktig för att jag är kvinna i ett mansdominerat område.

Jag är inte man och kan inte tala för män, dock har jag tillhört en minoritet (och tillhör väl kanske fortfarande en minoritet) i det att jag är en ung kvinna som stickar, när jag var 16 kände jag INGEN annan som stickade och som hade samma intresse som jag hade och jag själv kunde bli så arg eftersom jag var duktig eftersom jag var ung som stickade, ingen sade något om VAD jag stickade utan kommenterade bara ATT jag stickade. Jag kan tänka mig att många män ser samma sätt av lite nedvärderande kommentarer som det är svårt att bli arg på eftersom de som säger dessa saker menar väl.

Jag vill ha en jämställd stickvärld där alla är på samma villkor, men så länge det inte är så kommer jag fortsätta att tala om mina medsystrar och peppa dessa att ta plats, stå för sina åsikter och vara starka!

Sedan får männen faktiskt ta sin strid, jag måste välja mina strider och eftersom jag inte är insatt i herrarnas situation tänker jag inte slåss, men jag tänker absolut stödja dem i deras kamp för en jämnlik stickning.

 

Nu ber jag er alla att missförstå mig rätt och jag hatar inte män, jag säger bara att jag tänker inte bråka för att patriarkatet ska få ta mer plats.

Stash-o-meter April 2014

Nu är vi inne på en farlig månad! Jag vill ju ogärna köpa garn men när garn kommer i närheten fungerar det lite som en magnet. Men när jag var i Pörkenäs höll jag mig faktiskt från att köpa extremt mycket garn i alla fall.

Men månaden började med ett plus på 1299 meter, sedan tillkom 360 meter för att jag skulle slutföra en sjal och sedan tillkom 1000 meter till en kofta till Henrik och 1800 meter till en kofta till mig.

4459 meter blev det totala pluset denna månad.

Ut var det lite sämre och jag garv 730 meter till en kompis i en färg som passade henne bättre än mig.

326 meter och 339 meter blev två par sockor.

1026 meter blev en sjal.

IMG_8560

 

Det totala denna månad blev ett plus på 2038 meter.

Totalt sedan jag började är ett litet plus med 512,2 meter