10 inlägg senare

Jag har skrivit, jag har faktiskt skrivit jättemycket, men inget är publicerbart, det blir för tråkigt, för personligt, för privat, för långt, för kort och för dåligt helt enkelt.

Jag kanske har fått någon av skrivkramp eller prestigeångest? Det måste vara så bra, allt måste vara så bra. Men jag vet att det finns bra i det dåliga, fint i det fula och massor av andra saker som jag istället bör oroa mig för istället för hur jag ska uppfattas på min blogg, där jag ändå sedan alltid tidigare varit rätt öppen med det mesta och rätt pinsam liksom.

Jag har i alla fall slutat jobba, vecka 34 var min sista arbetsvecka och nu är det vecka 36 och jag har börjat jobba igen, de ringde i morse och frågade om jag kunde jobba och jag var leds på att gå hemma, att vara hemma är nog egentligen inte alls min grej. Speciellt inte när jag spenderat den senaste veckan med att städa, städa och städa.

Jag tänkte att jag varit hemma och städat i MINST två veckor, men nu när jag tänker handlar det om en endaste liten vecka. Jag och Henrik har hämtat alla våra kartonger och grejer som varit på andra ställen i stan för att försöka få någon ordning på vad vi har och vi har också gått igenom saker som vi har hemma, jag har sålt massor av garner och tyger och grejer som jag har haft hemma och som bara legat och som förtjänade bättre hem än som hyllvärmare hemma hos mig. Även möbler och annat har fått stryka med, saker har slängts, i massor, saker har skänkts till välgörenhet, i massor och saker har sålts, inte lika mycket massor men mycket. Jag blir glad när saker får nya hem, nya liv och förhoppningsvis uppskattas i sina nya hem vilket vi kanske inte alltid känner att vi uppskattar sakerna hemma hos oss.

Vi har också insett att det inte finns plats för ett barn, måste vi kanske inreda ett kontor i källaren där vi kan sitta och jobba? Ska vi bygga ett loft i vår lägenhet (vilket skulle vara extremt fräsigt)? Ska vi kanske bygga ett nytt rum genom att dela av ett rum? Vi har en stor lägenhet med vår 3rok på 90 kvm, men det är STORA rum, mycket golvyta, det är svårt med förvaring hemma eftersom vi inte har väggar att ställa möbler mot och vi måste komma på andra lösningar. När vi bor två vuxna på 90 kvm kan en ju tänka sig att vi inte behöver läsa massor av compact living bloggar för inspiration, men det gör vi.

Renoveringen är ju i princip färdig i alla fall, vi har vårt kök kvar och det är ju funktionsdugligt men fult och får därför följa med ett tag till tror jag. Kanske 2 år till skulle jag tro.

Min mage växer och jag mår bra, nästan oförskämt bra, jag kan bara inte gå så fort eftersom då får jag ont, men att gå mycket är absolut inte något problem. Det känns lite overkligt att det är åtta veckor kvar till dess att vi får en ny familjemedlem som redan nu visar en del personlighet och antingen älskar (och dansar) eller hatar (vill ut) viss musik. Jag kan exempelvis lyssna på Säkert! helt utan problem men lyssnar jag på Hello Saferide är det liv där inne.

Hantverksmässigt går saker och ting framåt, jag har stickat klart min Slanted Sleeven vilken passar perfekt nu (vilket kanske är lite oroväckande). Jag tänkte försöka hinna med och tvätta och blocka den så jag kan ta ordentliga projektbilder på den i helgen när Henrik är hemma igen.

Det nya numret av Avmaskat ska snart komma ut och halva nya upplagan av Vantar för alla årstider är såld, vilket är superroligt. Bara 1 till podcast är på is, mest eftersom jag har så mycket annat att göra just nu, men jag tror att vi snart ska spela in ett nytt avsnitt faktiskt och få ordning på hemsidan som är nedlagd för stunden också.

Jag har fått äran att pynta min fina stad under trafikantveckan även i år. Jag gjorde det förra året också och inser att jag inte nämnt det alls i bloggen, men jag tror att det var för att det blev så hetsigt och jag inte alls hann med det jag tänkte att jag skulle göra. Men i år har jag gått igenom alla lådor med färdiga projekt och tänkte ta alla de där sakerna ”som aldrig blev något” och använda som dekorationer, det kan antingen bli hur bra som helst eller jättedåligt. Men jag tror på det första alternativet faktiskt. Tack vare bästa Stickklubben Östersund har jag också fått hjälp erbjuden så jag kan sätta upp alla sakerna inför veckan också, nu gäller det bara att jag är klar med allt som ska upp.

 

Det här blev långt och rätt meningslöst, men nu trycker jag bara på publicera och struntar i det. Kanske kan det lossna då?

Vad händer egentligen med mitt hantverk?

Normalt består mitt hantverk av stickning, stickning och lite mer stickning.

IMG_4299.JPG

 

DET är min grej helt enkelt. Men min bästa kompis Fia (@iamwinterborn på instagram) syr jättemycket till sitt barn, jag tror att 90% av alla kläder hennes barn är Fiasydda och jag beslutar mig för att jag ska inte vara sämre, dessutom går det snabbare att go bananas med färger om jag syr.

Därför har jag börjat att sy lite smått!

IMG_4163.JPG IMG_4162.JPG IMG_4151.JPG IMG_4160.JPG IMG_4161.JPG IMG_4164.JPG

 

Förr eller senare kommer jag tillbaka till stickningen, det är jag övertygad om. Jag stickar ändå fortfarande ungefär 4 timmar om dagen. Men just nu får stickningen ta ett steg tillbaka och all kreativitet får strömma ut med galna tygval och massor av mönster.