Redaktionsbloggen

»Motiven står i kö för att bli sydda«

Broderi av Elisabet Englund

I förra numret av Hemslöjd berättade konstnären Elisabet Englund om två av sina senaste broderier. Läs hela texten här:

»Jag har arbetat som bildkonstnär i hela mitt liv. Snabba direkta tekniker som måleri och tuschteckning på papper. Broderi har aldrig intresserat mig. Tvärtom hade jag en aversion mot det, efter dåliga erfarenheter i skolan. Men jag bor ute på landet i Sörmland och det händer inte så mycket här. För några år sedan började jag gå till ett stickcafé i närheten och sitta och virka lite mest för sällskaps skull. Efter ett tag började jag rita broderimönster åt de andra och till slut kom jag fram till att jag kunde väl pröva att sy lite själv också. Och jag tyckte faktiskt att det blev ganska bra. Jag fick sådana jättefina reaktioner. Jag blev förvånad. Folk sa att de aldrig hade sett något liknande.

Jag åkte på kurs på Sätergläntan för att lära mig några stygn men det är bara någon enstaka gång som jag använder mig av dem. Annars syr jag mest som man tecknar. Och med vanlig sytråd hellre än brodergarn. I botten är det hemvävda tyger, ofta handdukar eller bitar av dukar som gått sönder. Sedan börjar jag nästan alltid med att sy dit några större tygsjok innan jag börjar med själva broderiet.

På något sätt är det som att motiven står i kö för att bli sydda. Jag utgår från foton och urklipp som jag sparar i en låda. Det senaste året har det blivit många bilder på flyktingtema. Det är ju en fråga som man bär runt på hela tiden nu: ›hur ska det gå för dem?‹.

kihnu

Foto: Sofia Runarsdotter

En av bilderna jag använt kommer ur Hemslöjd (nr 1/2015). Jag kallar den Handarbetare. Den föreställer fem stickande kvinnor i Estland, men jag har bytt ut en av dem mot en nyanländ flykting. Jag tycker hon smälter in så fint där. Det blev en lycklig och positiv bild av en person som har måst fly. Fler sådana bilder behöver spridas, tycker jag.

001_dscf1179.jpg

En annan bild kallar jag Mot okänt mål. Originalfotot hittade jag i Dagens Nyheter. Det föreställer en grupp flyktingar på vandring någonstans i Europa. Det var inte mer än några centimeter stort så det gick knappt att se några detaljer, men det är lika bra. Det är bara stommen jag vill åt. Den bilden är inte lika positiv som Handarbetare. Den är tung. Men de är i alla fall tillsammans och de är på väg någonstans.«

Ur Hemslöjd 6/2016. Prenumerera här.

Skrivet av: Maria Diedrichs
Publicerat i Hemslöjd

Ute nu: Hårigt

Spretiga strån, trassliga tovor och böjliga borst. Nya numret av Hemslöjd handlar om hår. Men om också om kolonialistisk svensk historieskrivning, borstbinderiets framgångssaga och skamligt slöseri med skogens konung.

Vi berättar om de förnekade innovatörerna i norr. Vantexperten Erika Nordvall-Falck sågar den koloniala stickningshistorien och berättar om proffsen som historiker vägrat att se. Det är dags att skriva om historieböckerna!

Det skjuts över 80 000 älgar i Sverige varje år. Köttet tas tillvara – men varför lämnas skinnen att ruttna i skogen när de skulle kunna komma till användning? Hemslöjd gräver.

Hår under armar väcker ramaskri. Hamnar det i maten bryter paniken ut. Men hår är också ett urgammalt slöjdmaterial. Möt hårkullan Anna Sparr som smyckar andra med människohår.

Tovning förknippas ofta med amatörer och små mjuka ting. Men Ane Svenheden arbetar professionellt med filtade fibrer i storformat och gör svindlande monument för väggar.

Från att nästan ha försvunnit från marknaden, är de handgjorda borstarna plötsligt tillbaka. Vad beror det på? Hemslöjd reder ut begreppen.

Dessutom förklarar vi vad Second Sock Syndrome står för (nej, du är inte ensam), hur en persisk matta blir till och vad de egentligen gör på renstövelsfabriken i Sibirien.

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna vecka 5 och finns ute i Pressbyrån från den 7 februari. Teckna din prenumeration här så får du alltid tidningen först av alla. Du kan också läsa Hemslöjd digitalt genom vår app.

Vävstolsbyggaren

_1611_5184

Murteza Golestani har vävt mattor sedan han var tio år. Först i Pakistan, sedan i Iran och just nu i Ragunda i Jämtland. Vävstolen har han själv tillverkat av spillvirke som han hittat i garaget hemma hos en vän. I nya numret av Hemslöjd berättar Murteza om uppväxten, vävningen och sina framtidsdrömmar.

_1611_5110

Inslaget packas med en shana, en tung kam tillverkad av en gammal bakplåt och lindad med tejp.

_1611_5130

Av en vanlig matkniv har Murteza Golestani tillverkat en changak – en krok som han använder för att plocka fram varptrådarna som inslaget ska knytas runt.

_1611_5151

På baksidan av väven syns mönstret klart och tydligt. När mattan är klar ska luggen på framsidan putsas och tvättas så att mönstret blomrankorna framträder tydligare även där.

_1611_5216

Potkash – solvkrok av en gammal sågklinga, changak och shana. Alla verktyg en mästervävare behöver.

Skrivet av: Maria Diedrichs
Publicerat i Hemslöjd

Nytt nummer ute nu: Spill

Rester, trasor, lump och skräp. I nya numret av Hemslöjd träffar vi dem som täljer guld av det andra ratat. Träffa återbruksvisionären Cilla Ramnek, Sveriges lapptäckesdrottning Åsa Wettre och Martin Hallberg Åkerberg som förvandlar fjädrar hans fåglar ruggat till fantastiska masker.

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna vecka 48 och finns ute i Pressbyrån från den 6 december. Teckna din prenumeration här så får du alltid tidningen först av alla. Du kan också läsa Hemslöjd digitalt genom vår app.

Återbruka paraplyer

Varje år säljs cirka två miljoner paraplyer här i landet. De flesta tillverkas i Shangyu i Kina, en stad med över tusen paraplyfabriker. Sveriges enda paraplytillverkare intervjuas ofta om sitt favoritväder – störtskurar.

Regnar det ihållande tar man med sig paraplyet hemifrån. För hans affärer är det bättre om man blir överraskad av ett skyfall ute på stan och måste shoppa sig ett nytt akut. En gång ansågs paraplyet som en elegant accessoar men idag är det mest en förbrukningsvara som slängs i närmsta soptunna när det blåst sönder. De är svåra att återvinna och slutar ofta som grovsopor i förbränningsugnar med stora energiförluster som följd. Nu uppmanar miljöorganisationer världen över till återbruk för att minska soptipparnas paraplymängd.Det allra smartaste är förstås att laga paraplyet och fortsätta att använda det. Men går inte det passar det tunna vattentäta tyget och de långa metallstänglarna utmärkt att ta vara på och göra nytt av.

Här är några av deras tips. Har du fler? Dela gärna med dig!

På den amerikanska miljötidningen Sierras sajt visar Wendy Becktold hur man kan sy en enkel matkasse av ett trasigt paraply. Genom att ta vara på paraplyet på det här sättet så slipper man också släpa hem en massa plastpåsar från affären, vilket inte är så dumt: svenskar använder runt en miljard plastpåsar per år. Har du en bunt plastpåsar du vill bli av med på sama gång? Då kan du även göra en julgran av en paraplystomme. Av tyget kan man egentligen sy vad som helst – kjolar och regnkläder för små hundar finns det många mönster för. Ett annat enkelt tips kommer från Upcyclingsajten scraphacker som hänger upp gamla paraplyer som lampskärmar och designern Nico Kliko tar vara på handtagen i sina klädhängare.

Nytt nummer ute nu: Gränsen

Ur Hemslöjd 5/2016. Foto: Ylva Sundgren, Jesper Klemedsson och Erik Holmstedt.Ibland är de kvävande. Ibland befriande. Ibland måste de brytas. Nya numret av Hemslöjd handlar om gränser. Följ med till den yttre rymden, tillbaka till medeltiden och in i den omoraliska virkningens värld. Vi testar gränser i maskor, molekyler och motsträviga material.

– Det går snabbt att stöta på gränser inom slöjden, säger Sofia Ricklund Lidgren. Hon byter gärna ut horn och ben mot glas och nagellack i sin feministiska sameslöjd och vill inte låta snäva normer stängsla in hennes görande. Med slöjden som slägga slår hon sig fri.

För 800 000 år sedan kraschade en meteorit i Muonionalusta i Lappland. Den bär på mönster som skapats under miljarder år medan järnklumpen färdats genom galaxerna. Mönster som aldrig skulle gå att återskapa här på jorden. Av detta unika material tillverkar Magnus Jönsson knivar. Möt en av världens få meteoritsmeder.

Somligt kan bara formuleras i lera. Det menar keramikern Mårten Medbo. Men han har haft svårt att sätta ord på vad det är. Nu har han funderat i fyra år. Och i december disputerar han på saken. Vi har träffat lerans tolk i ateljén och förhandsläst han avhandling.

En gång i tiden var virkning synonymt med moraliskt förfall. Kända kulturpersoner tog starkt avstånd från den förslappande tekniken. Men trots att virkningsmotståndet var utbrett i stora delar av Europa blomstrade hantverket både i stad och på landsbygd. Vi rotar i arkiven, spanar mot framtiden och träffar monumentalvirkaren Olek, som vill frälsa världen med garn och nål.

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna under vecka 39 och finns ute i butik från 4 oktober. Teckna din prenumeration här så får du alltid tidningen först av alla.

 

 

Nytt nummer ute nu: Träsmak

_C5A8232_2Jämför man med gamla tiders tiders kvalitetsvirke står sig trä på svenska brädgårdar slätt idag. Det har vuxit för snabbt och glest. Lösningen blir att tryckimpregnera med cancerframkallande kreosot. Men i senaste numret av Hemslöjd träffar vi en av Fetvedens vänner. Han vet hur man man får trädet att självimpregnera sig med kåda. Följ med ut i skogen och kata tall!

Det ska vara träsmak i år! Torkade pulvriserade granskott i hummusen, nyspäntade spån som dragit i gräddmjölk över natten och musöronstora björkblad i sockerlag som smaksättare till inkokt rabarber. Det är inte längre bara vinfat och whiskeytunnor som gäller.

Vad minns en hand? När Mohmad Kassar får en skölp i näven blommar träet. Men det är inte bara vana grepp och slingrande mönster som väcks till liv i honom när han står vid snickarbänken, utan också minnen av hemstaden Aleppo före kriget i Syrien. Maten, musiken och ett liv fullt av möjligheter.

Dessutom blir det kor, granar och broderade lövverk, och en krönika av Stina Oscarsson om att det är en motståndshandling att slöjda långsamt.

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna vecka 32 och finns ute i Pressbyrån från 16 augusti. Teckna din prenumeration här.

Sommarläsning: Strävan efter mästerverk

Mats_Abdelkarim_04Det handlar om korsbefruktning. I höstas berättade Abdelkarim Mats Cederberg i Hemslöjd om sina karvsnittstavlor, inspirerade av Siljans färger och islamisk ornamentik. Just nu pågår hans examensutställning på the Prince’s School of Traditional Arts i London. Nu publicerar vi texten igen. Läs om vikten av balans och sinnesnärvaro i hantverket, och om hur Siljan, Platon, Gud och Big Bang spelar in i hans skurna mönster.

Läs hela artikeln här, och glöm inte att prenumerera på Hemslöjd så riskerar du aldrig att missa någonting.

Glad sommar!

Skrivet av: Maria Diedrichs
Publicerat i Hemslöjd

Nytt nummer: Öar

Isolering och ensamhet. Farleder, hamnar och möten. Följ med till några av världens slöjdigaste öar, holmar och skär.

Nu kastar vi loss!

Skrivet av: Maria Diedrichs
Publicerat i Hemslöjd

Nytt nummer: Framtidens tråd

Vad ska vi göra när bomullen tagit slut? Är det syntetfibrer som kommer ta över textilvärlden eller kan ull, lin och nässla ta upp kampen med akryl och nylon? Vilka broderier är på modet i Kandahar? Vilka sömmar väcker uppmärksamhet i Bukarest? Och kan man bli självförsörjande på tyg? Följ med Hemslöjd när vi söker svaren i ett fullmatat temanummer om framtidens tråd!

Ur numret:

• Highway to hell. Bomullstråden går av när du syr med den. Lakan spricker efter ett par tvättar. Det handlar så klart om pengar. Och om hur lurade vi är i affären.

• Anarkiststickning. Anna Bauer tar den frisläppta sjuttiotalsmetoden hønsestrik in i samtiden och uppviglar stickerskor att släppa sargen.

• Den är föraktad, förnekad och avskydd. Förklenande kallad för ogräs. Men kanske är det dags att uppvärdera den starka, vitaminrika, fiberladdade nässlan?

• Från sått till sytt. Går det att vara självförsörjande på tyg i dagens Sverige? Vi har
träffat några som försöker: »Skaffa ett par kardor, en slända, en vävstol och sätt igång!«

• slöjden och hjärnan. När jag stickar mår jag bra! När jag täljer stillar sig oron! Det säger ofta fritidsslöjdare. Numera hålls också kurser i mindfulness-slöjd. Och på sjukhus öppnar handarbetscaféer för att hjälpa läkande på traven. Men vad säger forskningen om saken?

• Hårig husdjur. Det bor minst 800 000 hundar i Sverige. Många av dem med en päls som gjord för att spinna av. Hundhårsgarn blir vattenavstötande och varmt. Iréne Broström vet. Hon och collien Lord samarbetar vid spinnrocken.

• Tillbaka till framtiden. Alexandru Nimurad är trött på att se landsbygdens gamla dräktblusar i form av livlösa antikviteter på museum. Han vill ge dem nytt liv och en plats i vår tid. Hemslöjd hälsade på honom i Rumänien.

• Väva vidare. När det är högtryck på konstväveriet Alice Lund i Borlänge står tre personer vid vävstolarna. En gång var de trettio. Ändå är det här berättelsen om vävateljén som kom igen.

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna under vecka 12 och finns ute i butik från 29 mars. Teckna din prenumeration här så får du tidningen först av alla.