Ute nu: Vi väva!

2017 väver vi. Och i varp och inslag gestaltas vår tids tyngsta samhällsfrågor. Textilkonstnären Anna Olsson berättar de häktades historier om tortyrliknande förhållanden inne på svenska anstalter. Mattnknytargeniet Morteza Golestani från Afghanistan tar den svenska trasmattan till helt nya höjder, i väntan på uppehållstillståndet. Och de älskade jeansen visar vägen mot framtidens hållbara klädkonsumtion.

Sverige får återkommande kritik från Europarådet och FN för villkoren på våra häkten. Anna Olsson är psykologen och textilkonstnären som arbetade fem år på häktet i Göteborg. Efteråt vävde hon vad hon upplevt. Starka bilder och skakande berättelser.

Morteza Golestani har knutit mattor sen barnsben. Sedan ett par år lever han i Sverige. I väntan på besked om asyl har han byggt en egen vävstol av spillvirke och börjat knyta trasmattor som inte liknar något annat. En magisk korsbefrukting mellan den klassiska persiska mattan och svenska trastraditioner.

Jeansen, ett av våra mest älskade plagg, kräver enorma mängder vatten och bekämpningsmedel att tillverka. Men nu förstår allt fler att lappat och lagat är framtidens melodi och vill hålla liv i garderobens favoriter. Vi har träffat de som går i bräschen.

Vävforskaren Marie Ekstedt Bjersing vet mer än någon annan om vävningens alla knep och finter för att uppnå det resultat man vill ha. Hemslöjd har tagit del av hennes unika forskning.

Vi djupdyker också i plasten, tygskavet och trådspillet som slammar igen våra världshav och lär oss tvätta skonsamt. Dessutom träffar vi korgvirtuosen Ingrid Becker, bokaktuella trasproffset Monica Hallén och utomhusvävaren Ousman Sarr som kan smälla upp sin vävstol var som helst.

»Kom inte hit med era handarbeten« skriver kulturjournalisten Kristina Lindquist i sin krönika. Detta och mycket mer i senaste numret av Hemslöjd!

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna vecka 34 och finns ute i Pressbyrån från 29 augusti. Du kan också köpa digitala lösnummer genom appen Qiozk. Teckna din prenumeration här så får du alltid tidningen först av alla.

Fira mormorsrutans dag!

Idag, den 15 augusti, är det mormorsrutans dag. Vi firar med ett slöjdtips från Anna-Lisa Persson som vi tidigare publicerat i Hemslöjd. Perfekt för den som är sugen på en trasmatta men inte har plats för en vävstol: virka mormorsrutor av mattrasor! Rutorna sys ihop till den storlek du vill och passar perfekt på balkonggolvet, altanen, eller var du vill.

Text och beskrivning: Anna-Lisa Persson. Foto: Ylva Sundgren.

Mormorsmattan består av vanliga mormorsrutor virkade av mattrasor. Det är hur lätt som helst att virka rutorna när man väl kommit igång – och då kan det faktiskt bli riktigt svårt att sluta! Jag har blandat trikåtrasor och trasor i bomullsväv. Det är dock lite lättare både att virka och sy i trikåtrasor. Smalare trasor är lättare att virka i än breda.

Den här mattan är kvadratisk och består av 36 rutor som är ca 25 centimeter stora. En mormorsmatta kan varieras i all oändlighet. Du kan förstås göra en mindre matta av färre rutor. Den kan också byggas på efter hand, om andan faller på eller storleken på balkongen växer. Och får du en ruta över kan du alltid göra en fin stolsdyna av den.

Du behöver

Mattrasor i olika färger. Mina var 1,5–3 cm breda beroende på kvalitet.

Virknål som är tillräckligt stor, jag använde storlek 8

Nål och tråd, att sy ihop de färdiga rutorna med. Jag använde förstärkt sytråd och sydde med den dubbel.

Gör så här

Dessa mormorsrutor består bara av 3 varv. Självklart kan man med samma princip virka hur många varv som helst. Tycker du beskrivningen är svår att följa är ett tips att söka på internet efter videor.

Lägg upp 6 luftmaskor. Slut till en ring med 1 smygmaska.

Varv 1. Börja med 2 luftmaskor (motsvarar 1 stolpe). Virka 2 stolpar runt ringen.
* Virka 3 luftmaskor, (detta blir ett hörn). Virka 3 stolpar runt ringen. Upprepa från * 2 gånger. Du har nu 4 grupper med stolpar. Avsluta med 3 luftmaskor och fäst med en smygmaska i 2:a maskan i varvets början. Nu har du gjort den innersta ringen. Ta av trasan och byt färg. (Lösa ändar fästs i slutet)

Varv 2. Börja virka runt en av luftmaskbågarna i ett hörn på föregående varv. Virka 2 luftmaskor (motsvarar 1 stolpe) och 2 stolpar runt luftmaskbågen. Fortsätt med 3 luftmaskor och 3 stolpar i samma luftmaskbåge som den tidigare stolpgruppen. * Virka 1 luftmaska följt av 3 stolpar i nästa hörn och sedan 3 luftmaskor och 3 stolpar i samma hörn. Upprepa 2 gånger från *. Nu har du 2 stolpgrupper i varje hörn. Avsluta med 1 smygmaska i 2:a maskan i varvets början. Ta av trasan, byt färg.

Varv 3: Börja virka runt en av luftmaskbågarna på föregående varv. Virka 2 luftmaskor (motsvarar 1 stolpe) och 2 stolpar runt luftmaskbågen. Virka 3 luftmaskor. * Virka 3 stolpar i samma luftmaskbåge som den tidigare stolpgruppen. Virka 1 luftmaska och 3 stolpar i nästa luftmaskbåge. Fortsätt med 1 luftmaska, 3 stolpar i hörnet och 3 luftmaskor. Upprepa 2 gånger från *. Avsluta med 1 smygmaska i 2:a maskan i varvets början. Ta av trasan.

Montering 

Använder man olika trasor blir rutorna lite olika i storlek. Är skillnaderna inte alltför stor går det lätt att dra i rutorna vid monteringen så att allt passar ihop. Fäst lösa trasor på baksidan med nål och tråd.

Jag valde att montera 4 rutor åt gången. Självklart kan man göra som man vill. Jag sydde ihop dem från avigsidan med vanlig kastsöm och ca 7 mm stora stygn.

Skrivet av: Maria Diedrichs
Publicerat i Hemslöjd

Ute nu: Växtvärk

Ett ogräs håller på att ta över Victoriasjön. Det stjäl syret och förstör fisket. Men myntet har också en vackrare sida. Vattenhyacintens stjälkar går att väva och fläta. I nya numret av Hemslöjd undersöker vi materialen som växer – blommor, svampar, strån och trä. Och får svaret på frågan om slöjd kan rädda Afrikas största sjö från kvävning.

Radikalslöjdaren Anders Jakobsen har synts nästan överallt. Han kallas en av Sveriges mest intressanta formgivare men beskrivs lika ofta som bråkig och besvärlig. Men plötsligt har något hänt. Plötsligt vill råfunkisdesignern inte göra annat än att handhyvla samiska pilbågar. Han säger själv att det är som att hitta hem.

Drömmarna om blått har en våldsam historia. Ivar Andersen och Jonas Gratzer har följt de indigoindränkta trådarna till Laos där färgbaden spetsas med whisky.

Den är en trotjänare vid frukostbordet men samtidigt återkommande hackkyckling. I det offentliga samtalet har smörkniven blivit symbolen för slapp, okänslig och banal slöjd. Förtjänar den det? Hemslöjds chefredaktör Malin Vessby reder ut.

I Japan är läkarordinerade skogspromenader sedan länge en del av folkhälsoarbetet. På SLU i Umeå forskas just nu om trädens nedstressande funktion. För många kommer det knappast som en överraskning. Tandvärk, stress och trolldom. Träden sägs skydda mot allt. Men vad är egentligen tro och vad är vetenskap?

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna vecka 22 och finns ute i Pressbyrån från 6 juni. Du kan också köpa digitala lösnummer genom appen Qiozk. Teckna din prenumeration här!

Ute nu: Eld och lågor!

Foto: Åsa Sjöström

Foto: Åsa Sjöström

Hemslöjd har gett sig in bland lågorna. Det blir slöjd som kräver eldstad och människor som glöder. Och så lite hårdrock på det. Plus en skandal.

Varför började Island koka när en av landets ministrar gav bort en ful islandströja? Läs om sweatergate och tröjan som inte lämnar någon ö-bo oberörd.

Klämtar klockan för kopparslageriet? Trots att metallen toppar trendmagasinens måste-listor finns det bara en enda kopparslagarmästare i Sverige. Ska hon bli den sista?

Keramikern Joel Stuart-Beck har hoppat av. Genom att vedbränna sin keramik protesterar han mot samhällsutvecklingen. Med bruksgods ska han bygga en bättre värld.

De flydde till Sverige för att få bygga gitarrer och spela heavy metal. I en källare i Farsta skapar Mehr Nadeb och Owrang Haghany instrument av spillvirke som världen aldrig skådat.

Yxan må vara hur gammal som helst. Den har finslipats genom årmiljoner. Ändå jagar Julia Kalthoff den perfekta yxan. Och hon tänker göra den själv.

Dessutom: Djupdyk i hjärtats idéhistoria, hör om pottaskan som ledde till skövlade skogar och få reda på varför alla borde röka fredspipa.

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna vecka 13 och finns ute i Pressbyrån från 4 april. Du kan också köpa digitala lösnummer genom appen Qiozk. Teckna din prenumeration här!

»Motiven står i kö för att bli sydda«

Broderi av Elisabet Englund

I förra numret av Hemslöjd berättade konstnären Elisabet Englund om två av sina senaste broderier. Läs hela texten här:

»Jag har arbetat som bildkonstnär i hela mitt liv. Snabba direkta tekniker som måleri och tuschteckning på papper. Broderi har aldrig intresserat mig. Tvärtom hade jag en aversion mot det, efter dåliga erfarenheter i skolan. Men jag bor ute på landet i Sörmland och det händer inte så mycket här. För några år sedan började jag gå till ett stickcafé i närheten och sitta och virka lite mest för sällskaps skull. Efter ett tag började jag rita broderimönster åt de andra och till slut kom jag fram till att jag kunde väl pröva att sy lite själv också. Och jag tyckte faktiskt att det blev ganska bra. Jag fick sådana jättefina reaktioner. Jag blev förvånad. Folk sa att de aldrig hade sett något liknande.

Jag åkte på kurs på Sätergläntan för att lära mig några stygn men det är bara någon enstaka gång som jag använder mig av dem. Annars syr jag mest som man tecknar. Och med vanlig sytråd hellre än brodergarn. I botten är det hemvävda tyger, ofta handdukar eller bitar av dukar som gått sönder. Sedan börjar jag nästan alltid med att sy dit några större tygsjok innan jag börjar med själva broderiet.

På något sätt är det som att motiven står i kö för att bli sydda. Jag utgår från foton och urklipp som jag sparar i en låda. Det senaste året har det blivit många bilder på flyktingtema. Det är ju en fråga som man bär runt på hela tiden nu: ›hur ska det gå för dem?‹.

kihnu

Foto: Sofia Runarsdotter

En av bilderna jag använt kommer ur Hemslöjd (nr 1/2015). Jag kallar den Handarbetare. Den föreställer fem stickande kvinnor i Estland, men jag har bytt ut en av dem mot en nyanländ flykting. Jag tycker hon smälter in så fint där. Det blev en lycklig och positiv bild av en person som har måst fly. Fler sådana bilder behöver spridas, tycker jag.

001_dscf1179.jpg

En annan bild kallar jag Mot okänt mål. Originalfotot hittade jag i Dagens Nyheter. Det föreställer en grupp flyktingar på vandring någonstans i Europa. Det var inte mer än några centimeter stort så det gick knappt att se några detaljer, men det är lika bra. Det är bara stommen jag vill åt. Den bilden är inte lika positiv som Handarbetare. Den är tung. Men de är i alla fall tillsammans och de är på väg någonstans.«

Ur Hemslöjd 6/2016. Prenumerera här.

Skrivet av: Maria Diedrichs
Publicerat i Hemslöjd

Ute nu: Hårigt

Spretiga strån, trassliga tovor och böjliga borst. Nya numret av Hemslöjd handlar om hår. Men om också om kolonialistisk svensk historieskrivning, borstbinderiets framgångssaga och skamligt slöseri med skogens konung.

Vi berättar om de förnekade innovatörerna i norr. Vantexperten Erika Nordvall-Falck sågar den koloniala stickningshistorien och berättar om proffsen som historiker vägrat att se. Det är dags att skriva om historieböckerna!

Det skjuts över 80 000 älgar i Sverige varje år. Köttet tas tillvara – men varför lämnas skinnen att ruttna i skogen när de skulle kunna komma till användning? Hemslöjd gräver.

Hår under armar väcker ramaskri. Hamnar det i maten bryter paniken ut. Men hår är också ett urgammalt slöjdmaterial. Möt hårkullan Anna Sparr som smyckar andra med människohår.

Tovning förknippas ofta med amatörer och små mjuka ting. Men Ane Svenheden arbetar professionellt med filtade fibrer i storformat och gör svindlande monument för väggar.

Från att nästan ha försvunnit från marknaden, är de handgjorda borstarna plötsligt tillbaka. Vad beror det på? Hemslöjd reder ut begreppen.

Dessutom förklarar vi vad Second Sock Syndrome står för (nej, du är inte ensam), hur en persisk matta blir till och vad de egentligen gör på renstövelsfabriken i Sibirien.

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna vecka 5 och finns ute i Pressbyrån från den 7 februari. Teckna din prenumeration här så får du alltid tidningen först av alla. Du kan också läsa Hemslöjd digitalt genom vår app.

Vävstolsbyggaren

_1611_5184

Murteza Golestani har vävt mattor sedan han var tio år. Först i Pakistan, sedan i Iran och just nu i Ragunda i Jämtland. Vävstolen har han själv tillverkat av spillvirke som han hittat i garaget hemma hos en vän. I nya numret av Hemslöjd berättar Murteza om uppväxten, vävningen och sina framtidsdrömmar.

_1611_5110

Inslaget packas med en shana, en tung kam tillverkad av en gammal bakplåt och lindad med tejp.

_1611_5130

Av en vanlig matkniv har Murteza Golestani tillverkat en changak – en krok som han använder för att plocka fram varptrådarna som inslaget ska knytas runt.

_1611_5151

På baksidan av väven syns mönstret klart och tydligt. När mattan är klar ska luggen på framsidan putsas och tvättas så att mönstret blomrankorna framträder tydligare även där.

_1611_5216

Potkash – solvkrok av en gammal sågklinga, changak och shana. Alla verktyg en mästervävare behöver.

Skrivet av: Maria Diedrichs
Publicerat i Hemslöjd

Nytt nummer ute nu: Spill

Rester, trasor, lump och skräp. I nya numret av Hemslöjd träffar vi dem som täljer guld av det andra ratat. Träffa återbruksvisionären Cilla Ramnek, Sveriges lapptäckesdrottning Åsa Wettre och Martin Hallberg Åkerberg som förvandlar fjädrar hans fåglar ruggat till fantastiska masker.

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna vecka 48 och finns ute i Pressbyrån från den 6 december. Teckna din prenumeration här så får du alltid tidningen först av alla. Du kan också läsa Hemslöjd digitalt genom vår app.

Återbruka paraplyer

Varje år säljs cirka två miljoner paraplyer här i landet. De flesta tillverkas i Shangyu i Kina, en stad med över tusen paraplyfabriker. Sveriges enda paraplytillverkare intervjuas ofta om sitt favoritväder – störtskurar.

Regnar det ihållande tar man med sig paraplyet hemifrån. För hans affärer är det bättre om man blir överraskad av ett skyfall ute på stan och måste shoppa sig ett nytt akut. En gång ansågs paraplyet som en elegant accessoar men idag är det mest en förbrukningsvara som slängs i närmsta soptunna när det blåst sönder. De är svåra att återvinna och slutar ofta som grovsopor i förbränningsugnar med stora energiförluster som följd. Nu uppmanar miljöorganisationer världen över till återbruk för att minska soptipparnas paraplymängd.Det allra smartaste är förstås att laga paraplyet och fortsätta att använda det. Men går inte det passar det tunna vattentäta tyget och de långa metallstänglarna utmärkt att ta vara på och göra nytt av.

Här är några av deras tips. Har du fler? Dela gärna med dig!

På den amerikanska miljötidningen Sierras sajt visar Wendy Becktold hur man kan sy en enkel matkasse av ett trasigt paraply. Genom att ta vara på paraplyet på det här sättet så slipper man också släpa hem en massa plastpåsar från affären, vilket inte är så dumt: svenskar använder runt en miljard plastpåsar per år. Har du en bunt plastpåsar du vill bli av med på sama gång? Då kan du även göra en julgran av en paraplystomme. Av tyget kan man egentligen sy vad som helst – kjolar och regnkläder för små hundar finns det många mönster för. Ett annat enkelt tips kommer från Upcyclingsajten scraphacker som hänger upp gamla paraplyer som lampskärmar och designern Nico Kliko tar vara på handtagen i sina klädhängare.

Nytt nummer ute nu: Gränsen

Ur Hemslöjd 5/2016. Foto: Ylva Sundgren, Jesper Klemedsson och Erik Holmstedt.Ibland är de kvävande. Ibland befriande. Ibland måste de brytas. Nya numret av Hemslöjd handlar om gränser. Följ med till den yttre rymden, tillbaka till medeltiden och in i den omoraliska virkningens värld. Vi testar gränser i maskor, molekyler och motsträviga material.

– Det går snabbt att stöta på gränser inom slöjden, säger Sofia Ricklund Lidgren. Hon byter gärna ut horn och ben mot glas och nagellack i sin feministiska sameslöjd och vill inte låta snäva normer stängsla in hennes görande. Med slöjden som slägga slår hon sig fri.

För 800 000 år sedan kraschade en meteorit i Muonionalusta i Lappland. Den bär på mönster som skapats under miljarder år medan järnklumpen färdats genom galaxerna. Mönster som aldrig skulle gå att återskapa här på jorden. Av detta unika material tillverkar Magnus Jönsson knivar. Möt en av världens få meteoritsmeder.

Somligt kan bara formuleras i lera. Det menar keramikern Mårten Medbo. Men han har haft svårt att sätta ord på vad det är. Nu har han funderat i fyra år. Och i december disputerar han på saken. Vi har träffat lerans tolk i ateljén och förhandsläst han avhandling.

En gång i tiden var virkning synonymt med moraliskt förfall. Kända kulturpersoner tog starkt avstånd från den förslappande tekniken. Men trots att virkningsmotståndet var utbrett i stora delar av Europa blomstrade hantverket både i stad och på landsbygd. Vi rotar i arkiven, spanar mot framtiden och träffar monumentalvirkaren Olek, som vill frälsa världen med garn och nål.

Nya numret av Hemslöjd når prenumeranterna under vecka 39 och finns ute i butik från 4 oktober. Teckna din prenumeration här så får du alltid tidningen först av alla.