Första försöket

RPS_Drejning_Nara2

När jag fyllde år för ett tag sedan fick jag en framtida hemlig utflykt i present av min kompis Emilia. En så himla bra present ju! Och särskilt när det igår visade sig att målet för nämnda utflykt var en prova på-workshop i drejning! Jag har aldrig testat att dreja förut men alltid tyckt att det verkar spännande (som folk väl gör mest?), så detta kändes såklart perfekt.

RPS_Drejning_Diskbank RPS_Drejning_Verktyg

RPS_Drejning_Telefon

I den lilla butikslokalen/verkstaden på Karlsbyhedens krukmakeri utanför Falun blev vi installerade bakom varsin drejskiva och fick fri tillgång till krukmakarna Björn och Monikas expertis och goda råd.

I egenskap av totalrookie på området visste jag inte riktigt vad jag skulle vänta mig i form av resultat, men det visade sig faktiskt vara enklare än jag hade trott att ändå nå fram till någon slags godtagbar slutprodukt. Efter ett par timmar hade vi  lyckats få till fyra alster var, vilket kändes som en seger och över förväntan. Så nu har jag två skålar, en liten kruka och nån sorts vas ståendes på tork i väntan på glasering och bränning. Är mycket peppad på att få se det färdiga resultatet, men det är bara att ge sig till tåls och vänta.

RPS_Drejning_Alster RPS_Drejning_Forsta

Här ovan ser ni alltså mitt livs fyra första drejningsalster. Förhoppningsvis blir det fler någon gång, den här introduktionen gav definitivt mersmak.

RPS_Drejning_Utanfor

Efteråt tog vi en landsvägspromenad i sommarvärmen som höll låda utanför verkstaden.
En himla fin dag med en himla fin person.

DIY-turist: Dalahästens hemvist Nusnäs

Det var ju midsommar, och traditionen trogen firades den för min del hos mina föräldrar i Dalarna. På gården i Falun där jag växte upp står en midsommarstång som det har dansats runt i 114 år i rad – inget utrymme för undantag där med andra ord. I år hade mina föräldrar även långväga besök från USA, så under resten av helgen – när allt vad blomplockning, kransbindning och små grodor heter hade klarats av – passade vi på att turista lite på hemmaplan. Något en definitivt borde göra oftare tycker jag, så det är bra att få gäster som ursäkt ibland.

Bland annat åkte vi till Nusnäs, där dalahästarna tillverkas. Jag har varit där många gånger sedan jag var liten, men tycker fortfarande att det är lika fascinerande att gå igenom fabriken och se hästarna växa fram steg för steg. Hantverkare i arbete är helt enkelt något jag har svårt att tröttna på att kolla på! Så jag tänkte att det vore på sin plats att jag delade med mig av lite bilder. Tyvärr var det inte så mycket av produktionen som var igång just när vi var där, men det fanns åtminstone gott om spår av den.

Det mesta av hästens form sågas ut på en grov bandsåg. Superhäftigt och lite läskigt att se in action, det går hur fort som helst! Sedan snyggas det sista till med täljkniv.

Målningen sker i lite olika steg. Det här målarrummet är kanske det snyggaste jag sett – vill bo här! Eller åtminstone ha ett likadant golv.

Dekoren målas på för hand, och varje häst tar någon minut bara.

Älskar all färg!

När vi ändå var i farten svängde vi förbi ett utsiktsberg i Siljansnäs också. Ganska maxad vy ändå.

Efter den här turen har jag helt klart fått mersmak på det här med hantverksturism. Och om ett par veckor tänkte vi dra på semester längs höga kusten några dagar, så säg gärna till om ni har tips på saker att kolla upp där i krokarna!

IN ENGLISH: In Dalarna, where I grew up, they make the Dala horse. When I was visiting my parents’ for midsummer we took a trip to the factory where they’re made. I’ve been there lots of times since I was a kid, watching the crafts people in action, and I’m still totally fascinated by it. It sure is nice to be a tourist at home every once in a while.

Skrivet av: rockpaperscissors
Publicerat i DIY-turist