Höghöjdshäng

RPS_Takjobb_2_WEB

Här uppe – med hussvalor och trädtoppar som arbetssällskap – har jag tillbringat det mesta av min tid på sistone. Denna sommar av regn regn regn fick mig att dra ut på igångsättandet av extremt välbehövlig takrenovering alldeles för länge, men när jag väl satte igång accepterade faktiskt regnet att hålla sig i schack en stund. Glad för det är jag!

RPS_Takjobb_1_WEB

Att bygga nio meter hög byggställning var en pärs, men sedan den nu står på plats har det gått rätt fint. Ta i trä osv!

RPS_Takjobb_3_WEB

Taket, som det sannolikt inte har gjorts så mycket med sedan huset byggdes 1919, har varit utan underlagspapp eller liknande och lappats efterhand med diverse udda pannor vilket har gjort det rätt sabbat på sina håll. Lyckligtvis är översta våningen oinredd med enbart gles ytterpanel till väggar, så det som har regnat in har kunna torka upp snabbt och inte hunnit förstöra så mycket.

RPS_Takjobb_4_WEB

Bra arbetsutsikt ju.

Gott nytt år!

RPS_Vinterhuset_1

2015. Vaknar upp som ur en dvala på andra sidan årsskiftet med tankar om nya tag och uppkavlade armar. Löften blir det så lätt ingenting av så jag aktar mig för dem och håller mig till planer istället. För detta stället har jag många planer. För en knapp månad sedan (på min namnsdag och allt!) blev det äntligen klart – husköpet jag påbörjade i somras och som har segat sig fram genom byråkratins pappershögar i vad som började kännas som en evighet till slut. Den som tror att en tomtavstyckning görs i en handvändning kan tänka om. Men nu är det klart. Skrivet i bläck (nåja) och ingen återvändo. Ett ruckel aka drömhus aka livsprojekt i evighet amen. Uppkavlade ärmar var det ja. Tur att jag älskar uppkavlade ärmar.

Fast än så länge är allt tyst och kallt. Frosten breder ut sig som den vill, ingen har bott här på många år. Jag vet att jag romantiserar nåt förskräckligt när jag går här och föreställer mig eld i kakelugnar, vävstol i hörnrummet och potatis i matkällaren, men jag unnar mig det. Vet såklart mycket väl att vägen dit är fylld av svett och skrubbsår och svordomar, men ingen idé att ta ut dem i förväg tänker jag. Unnar mig att vara 100% peppad och fokuserad på möjligheter för det är då det händer saker.

RPS_Vinterhuset_4
RPS_Vinterhuset_3
RPS_Vinterhuset_6
RPS_Vinterhuset_2
RPS_Vinterhuset_5