Med nya ögon

med nya ögon sussi täck 030Skånes hemslöjdsförbunds utställning Med nya ögon – 22 tolkningar av yllebroderier har flyttat vidare till Trelleborgs museum, där den kommer att visas till 23 februari 2014. Utställningen skapades till Hemslöjdens 100-årsjubileum 2012 och visades då på Liljevalchs Konsthall tillsammans med en stor utställning med slöjd från hela landet.

En tatuerare, serietecknare, en silversmed, textilkonstnärer, en glaskonstnär är bara några exempel på dem som har bjudits in till att skapa sina egna verk inspirerade av traditionella broderier och utställningen rymmer allt från en mobil av återvunnet material och en stor graffitimålning till cykelsadelskydd och små smycken.

Verken av Marie Wetterstrand samt Ladislav Kosa och David Krantz håller sig inom traditionella formatet för en åkdyna, men motiven och tekniken har fått en modern tappning. De broderade figurerna på Marie Wetterstrands dynor fått många att haja till. Med namn som förstamensendynan, förstasexetdynan och missfallsdynan illustrerar de viktiga kvinnliga livsmarkörer.

– Jag ville titta på vad det finns i kvinnors liv som det är tyst om. Alla dessa saker är stora och omvälvande, och något som du möjligtvis pratar med din bästa vän om, men du tar inte upp det på fikarasten på jobbet, säger Marie Wetterstrand.

med nya ögon marie wetterstand 013

Dynorna består alla av en livmoder i mitten, och är sedan fyllda av detaljer som en blodig binda, en penis, ett blodigt foster och så vidare, broderade i kedjestygn. Utformningen på dynorna liknar den som traditionella åkdynor hade, men förutom det har Marie broderat fritt så som inspirationen faller på.

– Jag gillar inte att planera för mycket innan jag ska göra något, det fina med broderi är att det går att tänka samtidigt som man gör det.marie wetterstrand 003

Dynorna har blivit bland de mest uppmärksammade verken på utställningen, och Marie har fått en del mejl från kvinnor som vill berätta hur mycket de uppskattar dem. På vernissagen på Liljevalchs där stod Marie och studerade folks reaktioner på dynorna.

– Många damer som fick syn på dem sa ”Åh, där är sånt där skånskt yllebroderi!”. När de sedan kom närmare och såg motiven blev de lite paffa. En del tyckte att det var roligt, andra gillade det inte lika mycket.

Marie, som till vardags arbetar som bildlärare på en särskola försöker ofta att väva in ett politiskt och feministisk budskap i sina broderier.

– Just med de här dynorna så hoppas jag att de ska få folk att börja prata mer om saker som första sexet eller erfarenheter av missfall. Eller i alla fall reflektera kring varför det är sådant tabu att prata om det.

david-o-ladislavI Ladislav Kosa och David Krantz verk Kalejdodynan visas en film där broderade figurer snurrar runt i en hypnotiserande dans, flyter in i varandra och blir till nya former, precis som ett kalejdoskop. Till tonerna av en skånsk polka dyker allt från galopperande hästar, riddare som fäktas och blommor som växer och flyter in i varandra upp på skärmen.

– När vi blev tillfrågade om vi ville göra en nytolkning av broderierna på de gamla åkdynorna var det lockande att tillföra en ny dimension åt den broderade bildvärden. Det är dessutom väldigt passande att 42 tums-skärmen som filmen visas på är ungefär samma format som en klassisk åkdyna, säger Ladislav Kosa.

Kalejdodynan-still-2Han är grafisk formgivare och illustratör med inriktning på digitala kollage, och David Krantz är konstnär. De har tidigare arbetat tillsammans med en animerad musikvideo, så att göra en digital animation för Med nya ögon kändes som ett självklart val. För att få inspiration studerade de gamla yllebroderier, och valde ut motiv som de fotograferade och scannade, som sedan bearbetades med friläggning och kloning. Figurernas rörelse och förändring arbetade de sig fram till i takt till musiken.

– Man skulle kunna jämföra det med en klassisk stop-motion animering med klippdockor, man rör en del, tar en bild och fortsätter så tills en hel rörelse är uppbyggd, säger David Krantz.

Tanken är att visa på tidsandan och den breda variation av figurer som fanns då yllebroderiet var som störst, men också humorn som finns i många av figurerna.

David Krantz menar att det kändes helt naturligt att använda sig av modern teknik för att skapa något nytt av de traditionella yllebroderierna.

– Allt hänger ihop! Datorn hade möjligen inte funnits om inte Jacquard konstruerat hålkortsvävstolen en gång i tiden, och den i sin tur hade inte funnits om inte exklusiva handgjorda tyger hade en så stor efterfrågan då det begav sig. Modern teknik öppnar oftast upp för fler möjligheter men har sitt ursprung väl förankrat i tidigare tekniker, så som digital animation har sin föregångare i tecknad animation.

På Utställningen i Trelleborg visas även broderier från Söderslätts Hemslöjdsförening.

Paula Rooth

Vass penna, nål och tråd

Lisa Ewald, broderi och tecknade serierLisa Ewald, broderi och tecknade serier
Lisa Ewald har nyligen kommit ut med sitt första seriealbum Allt kommer bli bra, som är ett urval av de serier, bilder och collage hon har gjort de senaste åren. Genom slagkraftiga bilder och ofta korta budskap förmedlar hon vardagsrealism blandat med en stor dos feministisk satir. Hon gillar serier som politiskt uttrycksmedel för att de är så lätta att ta till sig.

– Det går att tvinga på folk ett budskap lättare med en bild och en kort text än om de förväntas läsa en lång facktext, säger hon.

Hennes bilder föreställer ofta kvinnor med en uttråkad och samtidigt uppkäftig utstrålning, långt ifrån den gestaltning av kvinnor som vi vanligtvis möter.Lisa Ewald, broderi och tecknade serier

– Man blir matad med en miljon bilder av hur vi ska se ut, men vi vet alla att tjejer inte är så, vi kan vara äckliga, konstiga och dumma i huvudet. Det behövs mer av de bilderna som egentligen är det normala.

Lisa Ewald har gillat att rita ända sedan hon var liten, och har aldrig varit rädd för att ta ut svängarna eller rita stort, något som sedan gymnasiet tagit sig uttryck i ett intresse för att måla graffiti. Förutom att teckna och göra collage så skapar hon gärna bilder i linoleumtryck och broderi.

– Jag gillar att broderi är så fritt, man kan bara chansa och köra på det. Jag brukar skissa tunt med krita på tyget först och sen fylla det med tråd. Det tar tid, men jag tycker det är snyggt när det blir en massa ostrukturerade linjer.

Hon menar att broderi ger en möjlighet att jobba med kontraster. Säger du något som är kaxigt eller politiskt så får det extra tyngd för att det uttrycks i ett mjukt, traditionellt kvinnligt hantverk.

Lisa Ewald, broderi och tecknade serier– Jag har med två olika broderier i boken, det ena är ett självporträtt på mig där jag sitter vid datorn och spelar krigsspel, med handen på musen, en cigg i den andra handen och en folköl på bordet. Den bilden hade inte blivit lika bra om jag hade ritat den, det var något som hände med den när det blev broderi.

Det är viktigt att variera sig mellan teknikerna menar hon, dels för att inte bli uttråkad, men också för att lura sig själv att lära sig något nytt. På så sätt kan man få rätt till alla slags material, istället för att fastna i något bara för att du vet att du är bra på det.

– Det finns föreställningar om att vissa saker är så svåra att göra. Ofta är det typiskt manliga kulturyttringar, som att skejta eller spela trummor, och killarna är ganska nöjda med att det ses som en välbevarad hemlighet. Men provar du så är det antagligen inte så svårt som du har trott, och det kan vara roligt att göra det även om det inte blir perfekt, att göra något eget.

I det feministiska seriekollektivet Dotterbolaget där hon är medlem är alla kvinnor eller transpersoner som tecknar välkomna, oavsett om de är publicerade eller har ritat en serie. De arbetar inkluderande, bland annat genom att göra jobb tillsammans, tipsa varandra om jobb eller ordna workshops.

– Vi vill inte konkurrera med varandra, utan se oss som en rörelse, lite som Skagenmålarna. Jobba jämsides och peppa varandra.

Paula Rooth

Konstruera korsstygnsmönster!

Ur Korsstygnsbolagets Märkbok

Att brodera korsstygn är roligt och enkelt. Att hålla koll på nål och tråd kräver måhända lite övning, men har du väl blivit vän med materialet märker du snabbt att korsstygnets rutnät bjuder på stora möjligheter och variationer. Eftersom du syr stygn som fyller upp rutor är det enkelt att beräkna var mönstret ska ta vägen och med hjälp av exempelvis din dator och ett bildbehandlingsprogram kan du använda bilders pixlar och få till ditt alldeles egna mönster. Modifiera bara din bild såsom du vill ha den och pixla fram den med Photoshop och skriv ut, här finns en guide.

Ur Korsstygnsbolagets Märkbok

Blir detta för mycket krångel går det förstås också alldeles utmärkt att ta fram rutat papper och penna och kryssa upp det du vill brodera, eller varför inte vända på det – rita rutorna direkt på din bild! Med hjälp av detta kommer du långt bara på fri hand, men är det så att du söker lite inspiration är mönsterböcker en bra källa att ösa ur. Har du tur går det att fynda gamla mönsterböcker på loppisar, eller hos en gammal faster. Eller ta hjälp av till exempel Korsstygnsbolagets, samtida men ändå traditionella mönsterböcker. Bakom dem ligger korsstygnsentusiasten Britta Johansson, som utifrån sitt engagemang sammanställer mönsterböcker med olika teman. Senast ut är Märkbok, där hon samlat bokstäver, siffror, och monogram bland annat. Dessförinnan, den tolfte boken i serien, består av 268 mönster på byggnader.

Ur Korsstygnsbolagets 268 byggnader

Korsstygnsbolagets samling böcker består av mönster som broderats runt om i världen på 1800-talet och tidigare, fokus ligger alltså på traditionen. Ytterligare böcker i serien visar inspiration till bland annat textila bårder, stjärnor, träd, hjärtan och kronor, blommor och fåglar. Syftet med böckerna är att inspirera till eget skapande för den ivrige mönsterkonstruktören. Tänk också på att eftersom dessa mönster är uppbyggda i ett rutsystem där en ruta motsvarar ett stygn, en maska eller ett inslag. Du kan förstås därför också sticka eller väva utifrån dessa mönster.

Och om du hellre vill hålla dig digital i ditt broderande, finns det en uppsjö program som du kan ta hjälp av i framställandet av dina egna mönster. En del av dem kostar pengar, som PC Stitch och andra, som det något oprecisa från Micro Revolt är gratis, liksom det något mer rättvisande, finska Ryujy Stitch Designer. Sätt igång och räkna rutor och du upptäcker snart att du kan variera dina mönster i det oändliga!

Frida Arnqvist Engström

Brodera för en bättre värld!

I sommar kan alla som vill delta i Hemslöjdens stora broderitävling, där man söker svaret på frågan ”Går det att rädda världen med broderi?”. Kan det vara återbruk, funktion, materialval och tekniker som gör skillnad, eller handlar det om helt andra saker?

Tävlingen drog igång i maj och fortsätter till 2 augusti så än så länge finns det gott om tid för den som vill skicka in ett bidrag. De bästa exemplen på hur man kan rädda världen med broderi väljs ut av en jury och det finns finfina priser att vinna! All info om tävlingen finns på Broderibloggen här intill. Där kommer man så småningom att kunna se bilder på de inkomna bidragen också.

För inspiration har vi dammat av fem gamla godingar ur zickermansarkivet:

Dokumentär om politiska broderier • Stitched stories, en kortdokumentär om Craftivist Collective och Fine Cell Work, två engelska organisationer som arbetar polirtiskt med broderier på olika sätt.

Topp 5 gratis feministiska broderimönster • Johanna Arnesson från bloggen crossyrstitches tipsar om de snyggaste feministiska broderimönstren som du kan ladda ned helt gratis.

Craftivism-special: Craftivist Collective • Frida Arnqvist Engströms intervju med Sarah Corbett, grundaren till Craftivist Collective

Broderi för pengar och självkänsla • Historien om Fine Cell Work, organisationen som lär fångar i brittiska fängelser att brodera

Craftivism-special: Fuldesign • Designgruppen som bland annat gjort sig kända för politiska broderimönster pratar om hur hemmafrupysslare och punkare kan mötas i stygnen

I nästa nummer av Hemslöjd som kommer ut i augusti finns också massor av broderier som, om de inte räddar världen, åtminstone gör den lite bättre!

Anmäl dig till tävlingen här.

Brodera solglasögon

Ulyana Sergeenko ss13 broderade solglasögonUlyana Sergeenko ss13

Ryska modeskaparen Ulyana Sergeenko väckte uppmärksamhet i Paris i vintras med sin senaste kollektion inspirerad av ryska sagor och folkkonst. Bland annat innehöll kollektionen en hel del korsstygnsbroderier, både på plagg, väskor och… glasögon!

Tyvärr är det nog rätt svårt att få tag på Ulyana Sergeenkos accessoarer i Sverige men för den som vill ha ett par broderade glasögon finns det såklart andra vägar att gå. Erica på bloggen Honestly… WTF har tagit sig igenom trial-and-error-fasen och kommit fram till en metod som funkar för den som vill testa att göra själv. På bloggen delar hon med sig av en tydlig steg-för steg-beskrivning på sommaren snyggaste solglajjor!

Honestly WTF broderade solglasögonHonestly WTF broderade solglasögon

Paul Nosa och hans symaskin

Ok, det här frihandsmaskinbroderiet av Paul Nosa är ganska imponerade. Ännu mer imponerande är att han har byggt om sin symaskin så att den drivs antingen med solceller eller genom en cykelgenerator. Och som ytterligare lök på imponeringslaxen delar han med sig av hur han gjort också. Läs under Alternative Energy på hans sajt och kolla på klippet här under. Det är kanske inte det allra första nybörjarprojekt man ger sig in på om man aldrig mekat med motorer och elektronik förut men med lite övning och hjälp är det säkert inte omöjligt att få till.

Paul skriver att han som bor i soliga Arizona i USA kan få laddning via solceller som räcker till över fyra timmars maskinsömnad per dag. Vi som bor i ett lite annat klimat kanske gör bäst i att pröva cykelgeneratorn i första hand.

Kiwa Saito broderar sin dagbok

Broderad dagbok av Kiwa SaitoEtt år av ens liv på en tjugoåtta meter lång tygrulle, broderat i små svarta bokstäver. Tre sådana rullar har textilkonstnären Kiwa Saito hunnit skapa sedan hon började brodera dagboksanteckningar för tre år sedan. Nyligen visade hon upp sitt verk för första gången på Form/Designcenter i Malmö.

– Det kändes läskigt först att okända människor skulle läsa om när jag känner mig glad, ledsen eller trött. Men nu känns det bra och jag vill visa det igen, säger hon.

Idén om att brodera en dagbok kom under utbildningen Textil-kläder-formgivning på Steneby, som hon gick ut våren 2012. Det var under ett projekt där de skulle skildra sin yrkesidentitet som tanken på att berätta sig själv genom något som hon gärna arbetade med, broderi, växte fram. Som form valde hon vitt tyg som hon rullade som gamla japanska skrifter, och fick på det sättet även in sin japanska identitet i verket.kiwa saito 001

– I början skrev jag inte så mycket om mina känslor, bara datum och vad jag hade gjort. Jag skrev inte ut någons namn eftersom jag visste att jag skulle visa upp det för andra på skolan.

Efterhand släppte blygheten och idag försöker hon att brodera så ärligt som möjligt, utan att redigera sig själv.

– Om jag till exempel har bråkat med min pojkvän så tar jag med det det, annars skulle det kännas som en fuskdagbok.

Ungefär en till en och en halv timme om dagen lägger Kiwa Saito på dagboksbroderiet. Hon skriver först med blyerts på tyget och fyller sedan i med svart tråd. Inte en enda dag har hon missat att dokumentera sedan starten.

– När jag har mycket att göra eller är trött kan det vara jobbigt att behöva brodera. Men jag kan inte sova innan jag har broderat några rader i dagboken. På samma sätt som man tvättar ansiktet, äter och klär på sig varje dag så måste jag brodera.

Att det blev just broderi som uttrycksform menar hon beror på att det är så smidigt att ta med sig, hon kan ta upp sitt broderi på bussen eller ett kafé. Hon tycker också om att antecknandet tar längre tid än om hon hade skrivit med papper och penna.

– Broderiet blir lite som meditation. När jag skriver med nål och tråd så kommer varje känsla in i mitt huvud tydligare än om jag hade skrivit det med penna, jag känner det verkligen.

Det händer att folk blir nyfikna om hon broderar på en allmän plats, och frågar vad det är eller tjuvläser några rader.

– Det kan vara jobbigt men ändå vill jag visa. Jag tycker egentligen inte om att prata om mig själv inför mycket folk. Nu kan broderiet berätta åt mig.

Paula Rooth

Textila pixlar

Amigurumi jazzkråka av Anu KoskiAnu Koski är sådan där magiskt kreativ person som man inte kan förstå hur hon har tid att göra allt hon gör. Hon studerar Nya Medier vid Aalto-universitet i Helsingfors och att hon gillar digital grafik och webbdesign är väl ingen överraskning. Men långt innan hon upptäckte datorns möjligheter sysslade hon med en helt annan sorts pixlar.

– Jag lärde mig virka på dagis och har virkat ända sedan dess, förklarar Anu.

– Först virkade jag luftmaskor av ett helt garnnystan, sedan lärde jag mig virka fyrkantiga saker som grytlappar och sjalar.

2006 började hon virka amigurumi och sedan dess har hon gjort uppåt 100 virkade figurer. Många av dem kan man beundra i ett fullmatat set på flickr. På Anus sajt, Ageing young rebel, finns också ett par av hennes gratismönster bland annat till den fantastiska jazzkråkan, inspirerad av en Leonard Cohen-låt och kompis med en beat-mes).

virkad_qr-kodled_robot_broderi

– Textila tekniker som stickning och virkning kräver inte mycket plats eller utrustning. Man kan göra det samtidigt som man sitter på en föreläsning eller kollar på teve. Dessutom gillar jag att garn är ett så mångsidigt material. Man kan skapa vilka former man vill, säger Anu.

När hon var i tioårsåldern upptäckte Anu broderiet genom ett kit med Musse Pigg-motiv.

– Jag har inte tålamod nog för korsstygn och alla andra broderitekniker med smärtsamt små stygn och tunna trådar. Jag föredrar gobelängsöm som går snabbt och lätt.

Två av hennes senaste projekt är en broderad robot med inbyggda led-lampor och garngraffiti i form av en virkad QR-kod.

– Jag vill spränga gränserna mellan slöjd och konst och skapa unika verk istället för att bara göra sjalar och koftor. Och jag gillar att blanda textil med andra tekniker. Stickning, virkning, gobelängsöm – allt handlar om pixlar. Man kan kalla dem maskor, öglor eller stygn, men det är egentligen bara små fyrkantiga färgprickar, inte olika dem man använder i digital grafik och webbdesign. Det är enkelt att överföra mönster från ett medium till ett annat.

– Jag hoppas att det här gränsöverskridandet kan göra slöjd mer intressant för nya generationer som kanske är lite trötta på det traditionella uttrycket.

Karin Holmbergs broderade bokomslag

Vi har tidigare visat Jillian Tamakis och Rachell Sumpters broderade omslag till Penguins klassiker. Nu har ett svenskt förlag hoppat på trenden. Bonniers ger i år ut Vilhelm Moberg Utvandrarna i ny upplaga med vackra omslag broderade av Karin Holmberg. Precis som i de amerikanska böckerna är omslaget aningen präglat för att ge känslan av trådar och på insidan av pärmen kan man se broderiets baksida.

– Vi har strävat efter att ta fram en unik form och riktigt snygga böcker som skapar ha-begär, säger Charlotta Larsson, PR-ansvarig på Bonnier pocket.

När Karin Holmberg läste hela serien sögs hon in i berättelsen direkt säger hon.

– Man får nästan för sig att Kristina och Karl-Oskar var riktiga personer som faktiskt existerat. Jag rekommenderar verkligen alla att läsa böckerna. Jag har släkt på min morfars sida som utvandrade i början av 1900-talet och som vi inte vet vad som hände med. På det sättet var det intressant att fundera omkring vad för verklighet som kanske mötte mina släktingar i USA, berättar Karin Holmberg.

– Det viktigaste var att få fram rätt känsla i broderierna. Varken för glättigt eller för dystert. Lappat och lagat och att man skulle se linnestrukturen i tyget var några hållpunkter. Det föll sig ganska naturligt att jobba med både broderi och applikation i och med det.

– Det roligaste var att få äran att vara med i ett sånt här projekt, som handlar om en riktig klassiker, där människor jag beundrar skrivit förord och där duktiga formgivare gjort tidigare omslag i Bonnier klassiker-serien. Det är också såklart väldigt roligt att broderiet som konstform lyfts fram på det här sättet och att just jag blev tillfrågad att utföra det med i stort sett fria händer, säger Karin Holmberg.

Böckerna kommer ut i handeln 29 januari. Se mer om projektet i det här Youtubeklippet från Bonniers:

Läs mer

Craftivism-special: Fuldesign

FuldesignBroderimönster: Don't diet, start a riot

”Du behöver inte vara duktig och det behöver inte bli fint. Det viktigaste är att du gör något.” Zickermans serie om craftivism rullar vidare, nu möter vi svenska gruppen Fuldesign. För Frida Arnqvist Engström berättar de om sitt engagemang och sin förkärlek till ordet pyssel.

Under hösten kom Fuldesigns första bok, Fulmonster: korsstygn, ful design och fint pyssel. Det är nästan underligt att gruppen, som varit starka åsiktsmaskiner med en mängd kreativa produkter i sin portfölj, inte tidigare gjort slag i saken. Men nu finns alltså den bok som de själva velat göra länge. Den riktar sig till alla som vill göra själva, gärna med ett eget uttryckssätt eller med ett eget budskap. Tonen är uppmuntrande och tilltalet är brett – alla som vill kan!  Och det är helt okej att göra fel.

Det är nog många som känner igen Fuldesigns olika produkter, utställningar och gärningar genom åren, gruppen har funnits sedan 2005. Broderikiten med uppdaterade budskap för bonaden har blivit klassiska, med texter som ”You say tomato, I say fuck you” och ”Töm och glöm”. Men också gruppens Fulmonster har fått eget liv. Gör ditt eget monster av det material du har hemma. Att göra själv efter eget huvud, och efter egen smak är alltså något som gruppen jobbat för länge.

Fulmonster av Fuldesign. Sydda gatstenar av FuldesignFulmonster med emolugg av Fuldesign

– Vi har alltid velat nå ut till många och har nu velat göra en bok som alla kan ta till sig. Det blir en politisk handling i sig, säger Fuldesign, när vi ses i deras relativt nyflyttade högkvarter på åttonde våningen i ett skivhus längs röda linjen i Stockholm.

Fuldesign, som idag består av Roland Larsson, David Klüft Frimark och Pernilla Klüft, inspireras själva av populärkultur, design och hantverk. De är bekväma i punkens DIY-rörelse och rör sig ledigt mellan sina referenspunkter.

– Vi är politiska när det gäller våra åsikter men inte alltid politiska när det gäller vad vi gillar och vad som inspirerar oss. Vi gillar populärkultur, filmer, böcker, spel, tv, street art, musik och andra pysslare som vi hittar på nätet.

De ser sig gärna som craftivister, de pysslar med budskap och innehåll och anser att det är det viktigaste med att göra.

– Craftivism för oss är skapande som har en mening och ett budskap. Själva budskapet kan variera, men det handlar om att få ihop det med lusten och möjligheten att göra själv. Och det gäller allt som Fuldesign står för. Vi tycker att form utan innehåll är ganska tråkigt.

Termen craftivism myntades 2003 av amerikanska Betsy Greer, enligt formeln craft + activism =craftivism. Läs Zickermans intervju med henne här. Som craftivist tänker man sig att det går att göra skillnad med sitt skapande, oavsett material och teknik. Med en politisk agenda eller ett social medvetenhet till sitt görandet går det att påverka andra om missförhållanden eller frågor man inte håller med om. Runt om i världen finns det craftivister som också protesterar i den offentliga miljön med hjälp av eget skapande.

För Fuldesign har craftivismen funnits med länge som term, de har genom åren arbetat med gärningen att få fler människor att göra själva och uppmuntra till våga göra själva.

– Det gör inget att du inte kan och det är alltid finare att det är fult. Vi jobbar för att folk ska våga uttrycka sig med innehåll, gärna med material som de har hemma.

Men de pratar själva hellre pyssel än hantverksaktivism, som den svenska termen ibland blir.

– Craftivism för oss innebär en sammanbindning av olika kreativa grupper; det är för oss ett begrepp där  punkarna, de politiska aktivisterna och hemmafrupysslarna har gift ihop sig till en rörelse med oerhört mycket skaparkraft och energi. Vi pratar hellre om pyssel då vi tycker att hantverksaktivism utestänger alla som traditionellt inte sysslar med hantverk.

Styrkan i craftivismen finns i att befria tanken från att man måste ha pengar för att göra något menar Fuldesign:

– Med små eller inga medel alls kan man få ihop mycket och få ut sina tankar och idéer och åstadkomma skillnad. Och med vår tids tillgång till datorer och internet är det lättare än någonsin att förändra världen.

Frida Arnqvist Engström

Broderimönster med porträtt på åtta kända diktatorer