Vass penna, nål och tråd

Lisa Ewald, broderi och tecknade serierLisa Ewald, broderi och tecknade serier
Lisa Ewald har nyligen kommit ut med sitt första seriealbum Allt kommer bli bra, som är ett urval av de serier, bilder och collage hon har gjort de senaste åren. Genom slagkraftiga bilder och ofta korta budskap förmedlar hon vardagsrealism blandat med en stor dos feministisk satir. Hon gillar serier som politiskt uttrycksmedel för att de är så lätta att ta till sig.

– Det går att tvinga på folk ett budskap lättare med en bild och en kort text än om de förväntas läsa en lång facktext, säger hon.

Hennes bilder föreställer ofta kvinnor med en uttråkad och samtidigt uppkäftig utstrålning, långt ifrån den gestaltning av kvinnor som vi vanligtvis möter.Lisa Ewald, broderi och tecknade serier

– Man blir matad med en miljon bilder av hur vi ska se ut, men vi vet alla att tjejer inte är så, vi kan vara äckliga, konstiga och dumma i huvudet. Det behövs mer av de bilderna som egentligen är det normala.

Lisa Ewald har gillat att rita ända sedan hon var liten, och har aldrig varit rädd för att ta ut svängarna eller rita stort, något som sedan gymnasiet tagit sig uttryck i ett intresse för att måla graffiti. Förutom att teckna och göra collage så skapar hon gärna bilder i linoleumtryck och broderi.

– Jag gillar att broderi är så fritt, man kan bara chansa och köra på det. Jag brukar skissa tunt med krita på tyget först och sen fylla det med tråd. Det tar tid, men jag tycker det är snyggt när det blir en massa ostrukturerade linjer.

Hon menar att broderi ger en möjlighet att jobba med kontraster. Säger du något som är kaxigt eller politiskt så får det extra tyngd för att det uttrycks i ett mjukt, traditionellt kvinnligt hantverk.

Lisa Ewald, broderi och tecknade serier– Jag har med två olika broderier i boken, det ena är ett självporträtt på mig där jag sitter vid datorn och spelar krigsspel, med handen på musen, en cigg i den andra handen och en folköl på bordet. Den bilden hade inte blivit lika bra om jag hade ritat den, det var något som hände med den när det blev broderi.

Det är viktigt att variera sig mellan teknikerna menar hon, dels för att inte bli uttråkad, men också för att lura sig själv att lära sig något nytt. På så sätt kan man få rätt till alla slags material, istället för att fastna i något bara för att du vet att du är bra på det.

– Det finns föreställningar om att vissa saker är så svåra att göra. Ofta är det typiskt manliga kulturyttringar, som att skejta eller spela trummor, och killarna är ganska nöjda med att det ses som en välbevarad hemlighet. Men provar du så är det antagligen inte så svårt som du har trott, och det kan vara roligt att göra det även om det inte blir perfekt, att göra något eget.

I det feministiska seriekollektivet Dotterbolaget där hon är medlem är alla kvinnor eller transpersoner som tecknar välkomna, oavsett om de är publicerade eller har ritat en serie. De arbetar inkluderande, bland annat genom att göra jobb tillsammans, tipsa varandra om jobb eller ordna workshops.

– Vi vill inte konkurrera med varandra, utan se oss som en rörelse, lite som Skagenmålarna. Jobba jämsides och peppa varandra.

Paula Rooth

Wikipedia för craftivister

Aids memorial quilt”Actipedia är en offentlig och användargenererad databas för kreativ aktivism. Det är en plats att läsa om, kommentera och dela erfarenheter och exempel på hur aktivister, hantverkare och konstnärer använder kreativ taktik och strategier för att utmana makten och erbjuda visioner om ett bättre samhälle.”

Den amerikanska sajten Actipedia, kan man beskriva som Wikipedia för craftivister, en samlingsplats på nätet där det går att få inspiration och kunskap om kreativ aktivism. Här samlas och läggs det upp kampanjer, projekt, aktiviteter och installationer som alla vill åstadkomma förändring. Under ämnen som konst, aktivism, feminism, kreativ aktivism, miljömedvetenhet, djurrättsfrågor, gatukonst och offentlig konst samlas och fylls sajten på med projekt som världen anser hör hemma inom fältet, dess öppenhet är precis som Wikipedia dess charm och bitvis fara. Men på Actipedia handlar det främst om att stötta, uppmärksamma och inspirera andra aktivister för att sprida kunskap.

Här samlar man inspirerande exempel och här finns kreativa protester och projekt från samtidshistorien. Ett exempel är The Aids Memorial Quilt från 1987, som än idag används för att protestera mot hur homosexuella behandlades i samband med åttiotalets första möten med sjukdomen. Uterus

Ett mer samtida exempel är projektet som flyttade från Twitter till händerna på kvinnliga stickare från hela världen – förra årets kampanj att sticka en livmoder och manifestera kvinnors rättigheter. Senatorer och kongressledamöter har aldrig förr fått så många rosa garnlivmödrar.

Bakom Actipedia ligger organisationerna Center for Artistic Activism, och Yes Lab.

Frida Arnqvist Engström

Brodera för en bättre värld!

I sommar kan alla som vill delta i Hemslöjdens stora broderitävling, där man söker svaret på frågan ”Går det att rädda världen med broderi?”. Kan det vara återbruk, funktion, materialval och tekniker som gör skillnad, eller handlar det om helt andra saker?

Tävlingen drog igång i maj och fortsätter till 2 augusti så än så länge finns det gott om tid för den som vill skicka in ett bidrag. De bästa exemplen på hur man kan rädda världen med broderi väljs ut av en jury och det finns finfina priser att vinna! All info om tävlingen finns på Broderibloggen här intill. Där kommer man så småningom att kunna se bilder på de inkomna bidragen också.

För inspiration har vi dammat av fem gamla godingar ur zickermansarkivet:

Dokumentär om politiska broderier • Stitched stories, en kortdokumentär om Craftivist Collective och Fine Cell Work, två engelska organisationer som arbetar polirtiskt med broderier på olika sätt.

Topp 5 gratis feministiska broderimönster • Johanna Arnesson från bloggen crossyrstitches tipsar om de snyggaste feministiska broderimönstren som du kan ladda ned helt gratis.

Craftivism-special: Craftivist Collective • Frida Arnqvist Engströms intervju med Sarah Corbett, grundaren till Craftivist Collective

Broderi för pengar och självkänsla • Historien om Fine Cell Work, organisationen som lär fångar i brittiska fängelser att brodera

Craftivism-special: Fuldesign • Designgruppen som bland annat gjort sig kända för politiska broderimönster pratar om hur hemmafrupysslare och punkare kan mötas i stygnen

I nästa nummer av Hemslöjd som kommer ut i augusti finns också massor av broderier som, om de inte räddar världen, åtminstone gör den lite bättre!

Anmäl dig till tävlingen här.

Craftivism-special: Fuldesign

FuldesignBroderimönster: Don't diet, start a riot

”Du behöver inte vara duktig och det behöver inte bli fint. Det viktigaste är att du gör något.” Zickermans serie om craftivism rullar vidare, nu möter vi svenska gruppen Fuldesign. För Frida Arnqvist Engström berättar de om sitt engagemang och sin förkärlek till ordet pyssel.

Under hösten kom Fuldesigns första bok, Fulmonster: korsstygn, ful design och fint pyssel. Det är nästan underligt att gruppen, som varit starka åsiktsmaskiner med en mängd kreativa produkter i sin portfölj, inte tidigare gjort slag i saken. Men nu finns alltså den bok som de själva velat göra länge. Den riktar sig till alla som vill göra själva, gärna med ett eget uttryckssätt eller med ett eget budskap. Tonen är uppmuntrande och tilltalet är brett – alla som vill kan!  Och det är helt okej att göra fel.

Det är nog många som känner igen Fuldesigns olika produkter, utställningar och gärningar genom åren, gruppen har funnits sedan 2005. Broderikiten med uppdaterade budskap för bonaden har blivit klassiska, med texter som ”You say tomato, I say fuck you” och ”Töm och glöm”. Men också gruppens Fulmonster har fått eget liv. Gör ditt eget monster av det material du har hemma. Att göra själv efter eget huvud, och efter egen smak är alltså något som gruppen jobbat för länge.

Fulmonster av Fuldesign. Sydda gatstenar av FuldesignFulmonster med emolugg av Fuldesign

– Vi har alltid velat nå ut till många och har nu velat göra en bok som alla kan ta till sig. Det blir en politisk handling i sig, säger Fuldesign, när vi ses i deras relativt nyflyttade högkvarter på åttonde våningen i ett skivhus längs röda linjen i Stockholm.

Fuldesign, som idag består av Roland Larsson, David Klüft Frimark och Pernilla Klüft, inspireras själva av populärkultur, design och hantverk. De är bekväma i punkens DIY-rörelse och rör sig ledigt mellan sina referenspunkter.

– Vi är politiska när det gäller våra åsikter men inte alltid politiska när det gäller vad vi gillar och vad som inspirerar oss. Vi gillar populärkultur, filmer, böcker, spel, tv, street art, musik och andra pysslare som vi hittar på nätet.

De ser sig gärna som craftivister, de pysslar med budskap och innehåll och anser att det är det viktigaste med att göra.

– Craftivism för oss är skapande som har en mening och ett budskap. Själva budskapet kan variera, men det handlar om att få ihop det med lusten och möjligheten att göra själv. Och det gäller allt som Fuldesign står för. Vi tycker att form utan innehåll är ganska tråkigt.

Termen craftivism myntades 2003 av amerikanska Betsy Greer, enligt formeln craft + activism =craftivism. Läs Zickermans intervju med henne här. Som craftivist tänker man sig att det går att göra skillnad med sitt skapande, oavsett material och teknik. Med en politisk agenda eller ett social medvetenhet till sitt görandet går det att påverka andra om missförhållanden eller frågor man inte håller med om. Runt om i världen finns det craftivister som också protesterar i den offentliga miljön med hjälp av eget skapande.

För Fuldesign har craftivismen funnits med länge som term, de har genom åren arbetat med gärningen att få fler människor att göra själva och uppmuntra till våga göra själva.

– Det gör inget att du inte kan och det är alltid finare att det är fult. Vi jobbar för att folk ska våga uttrycka sig med innehåll, gärna med material som de har hemma.

Men de pratar själva hellre pyssel än hantverksaktivism, som den svenska termen ibland blir.

– Craftivism för oss innebär en sammanbindning av olika kreativa grupper; det är för oss ett begrepp där  punkarna, de politiska aktivisterna och hemmafrupysslarna har gift ihop sig till en rörelse med oerhört mycket skaparkraft och energi. Vi pratar hellre om pyssel då vi tycker att hantverksaktivism utestänger alla som traditionellt inte sysslar med hantverk.

Styrkan i craftivismen finns i att befria tanken från att man måste ha pengar för att göra något menar Fuldesign:

– Med små eller inga medel alls kan man få ihop mycket och få ut sina tankar och idéer och åstadkomma skillnad. Och med vår tids tillgång till datorer och internet är det lättare än någonsin att förändra världen.

Frida Arnqvist Engström

Broderimönster med porträtt på åtta kända diktatorer

Lisa Annes Auerbach gör uppror med stickade tröjor

Tre stickade tröjor av LIsa Anne Auerbach: "Jag pratar aldrig med min granne", "Visa mig vad du stickar och jag ska säga vem du är", "More than love hours can never be repaid"

Just nu pågår en utställning på Malmö Konsthall med den amerikanska konstnären och fixstjärnan på craftivisthimlen Lisa Anne Auerbach. Hon har formgett 25 tröjor i hönsestrikstil som stickats av en grupp danska kvinnor. Istället för att visa tröjorna på skyltdockor har konsthallen och Lisa Anne valt att det ska vara personalen som har tröjorna på sig. De kommer utföra sina vanliga sysslor, fast hela tiden iklädda stickade tröjor med olika budskap. Vill man vara säker på att se alla tröjorna måste man besöka utställningen flera gånger, eftersom det sällan är 25 personer som jobbar inne i konsthallen på en gång.

Slagorden på Lisa Annes tröjor brukar vara rätt kraftfulla. De är anarkistiska, feministiska och ibland provocerande för vissa. På Malmö Konsthall har hon tonat ned dem en aning eftersom det inte är hon själv som ska gå runt i dem.

– Jag skulle aldrig vilja tvinga någon att gå runt i en tröja som de inte kan stå för. Själv kan jag ha på mig vad som helst, jag bryr mig inte om vad folk tycker, säger Lisa Anne.

– Jag gillar verkligen att tröjorna kommer sitta på människor här. Om man ramar in eller visar dem som en skulptur är de helt döda, bara en skugga av vad de är när de sitter på en människa som man kan prata med.

Utställningen pågår till 27 januari.

Dokumentär om politiska broderier

Kortdokumentären Stitched Stories: a tale of subversive stitchers, har följt Zickermansbekanta Sarah Corbett från Craftivist Collective, och Fine Cell Work som jobbar med broderier inne på brittiska fängelser. Stitched Stories syr på ett fint sätt ihop två egentligen väldigt olika sorters broderiaktivism som existerar sida vid sida i England. Neil, som broderar för Fine Cell Work har aldrig behövt ta emot några kommentarer från andra intagna om att han broderar. Sarah Corbett däremot, känner sig inte riktigt hemma vare sig i den gulliga pysselvärlden eller i den hårda aktivistvärlden.

Filmen är bara drygt 20 minuter lång men hinner säga en hel del om det fina i att arbeta politiskt med broderier. Se den på en gång!

Best of Bonad!

Idag öppnade Malmöfestivalen, Sveriges största stadsfestival. Det är slöjdtema i år och det händer en massa spännande grejer som vi också kommer att återkomma till. Just nu vill vi bara tipsa om auktionen som Malmöfestivalen har arrangerat, där alla intäkter går till organisationen Läxhjälp. Du kan bland annat bjuda på en prenumeration på tidningen Hemslöjd och ett fint fat som skänkts av Svensk Slöjd.

Zickermans bidrar med en bonad som broderas av Anna-Lisa Persson. Vinnaren av auktionen får själv sätta ihop en mening och en enkel bild. Missa inte chansen att bidra till en bra grej, samtidigt som du får ett unikt handgjort verk och får vara lite kreativ själv!

För att peppa inför auktionen har vi dammsugit internet på jakt efter de bästa bonaderna. Här är några av guldkornen:

Läs en bok och förändra världen!

Sommar och sol – eller i alla fall lediga dagar? Varför inte förkovra dig i lite litteratur som förändrar dig, din egen skaparlust eller till och med världen? Vi har grävt lite i bokhyllorna och hittat en hel del gamla klassiker i högarna och guidar dig här genom djungeln av politisk DIY-litteratur. Floran är förstås enorm, här är några av våra favoriter. Fem bra böcker för dig som vill bekanta dig med hur du förändrar världen med händerna.

1)   Knitting for good – A guide to Creating Personal, Social and Political Change, Stitch by Stitch.

Av Betsy Greer. (Trumpeter Books)
Boken kom redan 2008 och behandlar begreppet Craftivism, den rörelse som menar att varje gång du slöjdar gör du skillnad. Betsy Greer myntade begreppet och reder själv här ut hur den handgjorda revolutionen är möjlig. Läs också vår intervju med Besty Greer.


2)   Handmade Nation – The Rise of DIY, Art, Craft, and Design.

Av Faythe Levine och Cortney Heimerl. (Princeton Architectural Press)
Craftivisten och DIY-förespråkaren Faythe Levine reste under 2007 runt USA för att filma den nya våg av handgjort skapande som växte fram ur punkrörelsen, alternativa konst- och DIY-scenen. Skildringen blev också en bok 2008, se filmen eller läs boken – eller både och. Inspirerande och skön blandning av skapande, framtidsanda och tilltro till den egna förmågan.


3)   The Bust DIY Guide to Life – Making your way through every day.

Av Debbie Stoller och Laurie Henzel. (Abrams Books, 2011)
Feministen och chefredaktören för magasinet Bust, Debbie Stoller skapar inte bara feministisk livsstilsläsning för kvinnor. Hon ligger också bakom stickrörelsen Stich’n Bitch. Med kaxig attityd och en stor portion kreativitet har författarna här samlat tidningen Busts bästa DIY. Såklart kryddat med en hel del attityd.


4)   Vi är misfits – queerfeministisk aktivism och anarkistiska visioner.

Av Christoph Emanuelle Fielder och Elin Emil Sandström Lundh. (Normal förlag, 2009)
Det här är en bok om stolta aktivister i valrörelsens USA, som vägrar anpassa sig. Det är också ett queerfeministiskt manifest som inspirerar till andra sätt att tänka. Intervjuerna är medryckande och visar upp ett brett spektra av motstånd, kreativitet och aktivism. ”Den får dig att vilja förändra världen. Nu.” som författarna beskriver det.


5)   Yarn Bombing – The Art of Crochet and Knit Graffiti.

Av Mandy Moore och Leanne Prain. (Arsenal Pulp Press 2009)
En av de första böckerna om garngraffiti, och fortfarande en av de mest inspirerande. Genom garntaggar från hela världen går det att följa entusiastiska stickare som vill göra skillnad och som drivs av garnet som sitt uttrycksmedel. Här finns också konkreta beskrivningar om hur du gör din egen garntagg.

Frida Arnqvist Engström

 

Brodera för hbtq-personer i Ryssland

Broderi till To Russia with Love

Det drar ihop sig till HBTQ-festival i Göteborg och Slöjd i Väst är med även i år. Hemslöjdskonsulenterna Hillevi Gunnarsson och Anna-Lisa Persson står bakom aktionen To Russia with Love. Aktionen är ett stöd för HBTQ-personer i Ryssland, där flera regioner nyligen infört lagar som begränsar homosexuellas rättigheter. Just nu broderas lappar av personer runt om i Sverige och den 1-2 juni kommer Slöjd i Väst finnas på plats på Trädgårdsföreningen och sy ihop alla lappar till en jättestor Matrjosjka, en rysk docka.

– Lagstiftning som kränker människors rätt till kärlek är riktigt illa var det än är i världen. Samtidigt är Ryssland ett land vi ibland verkar tro ligger väldigt långt bort. Det gör det inte, det är ett av våra grannländer, säger Anna-Lisa Persson.

Med To Russia with Love vill Slöjd i Väst få människor att förstå hur svårt det kan vara att vara homosexuell i ett land så nära oss. (Därmed inte sagt att det är oproblematiskt att vara homo-, bi- eller transexuell i Sverige).

– Vi tror att det kräver större eftertanke att brodera en lapp än att skriva sitt namn på en protestlista, säger Anna-Lisa.

– Men framför allt hoppas vi på att auktionera ut verket och få in pengar till Gay Russia, eller någon annan organisation som på plats arbetar för att alla människor i Ryssland ska få älska den de vill och vara den de är.

Responsen har redan varit stor. Vill du brodera en lapp till To Russia with Love kan du skicka ett mail till anna-lisa.persson@vgregion.se

Broderi till To Russia with Love

Broderi för pengar och självkänsla

Fine Cell WorksFine Cell Works

I England och Wales sitter det just nu 85 400 män och kvinnor i fängelse. 70 procent av dessa fångar spenderar ett genomsnitt på 17 timmar per dygn inlåsta i sina celler.

Bland många finns en längtan att bryta mönster, förändra sin livsstil och hitta ett sätt att uttrycka sig. Broderi har tack vare välgörenhetsorganisationen Fine Cell Work blivit synonymt med just detta för många fängslade. Med hjälp av ett sextiotal volontärer lär man fångar att brodera, inte bara som ett tidsfördriv, utan också för en inkomst och viktigast av allt – ett erkännande för något som de själva åstadkommer. Man utbildar 450 fängslade om året,  75 procent av organisationens brodöser är män.

Fine Cell Work har funnits sedan 1997. Välgörenhetsorganisationens grundare, Anne Tree, har dock arbetat med syftet att få fångar att brodera och leva på sitt hantverk betydligt längre.  När en lagändring som tillåter fångar att ha inkomst trädde i kraft i mitten av 90-talet kunde Fine Cell Work på allvar börja bedriva sin verksamhet; att ge fångar en meningsfull sysselsättning i fängelset, samt en möjlighet till en egen ekonomi. Detta menar man ger bättre förutsättningar för rehabilitering och anpassning till ett liv utanför cellerna. Dessutom kan det enligt många vittnesmål ge bättre möjlighet att upprätthålla kontakt med familj utanför fängelset.

– Att jobba för Fine Cell Work tillåter mig att tjäna lite extra pengar och jag spenderar det mesta på att ringa min familj. I och med mitt arbete med FCW kan jag ringa dem regelbundet, nästan varje dag, vittnar bland annat fången Andy om.

Att brodera ger enligt Fine Cell Work ökad mental hälsa och ökad social förmåga, liksom ökad förmåga att behålla sitt lugn. Men nål och tråd ger också ett meningsfullt sätt att spendera sin tid, vilket i sig leder till ett starkare självförtroende.  Känslan att ha skapat något ökar välbefinnandet.  FCW menar också att broderandet ger en mer positiv bild av vad som väntar i verkligheten igen. Många fångar har lyckats få ihop ett startkapital att gå vidare med efter frigivningen, vilket kan minska benägenheten att gå tillbaka till kriminalitet.

Alla fångarnas arbeten går att köpa via organisationens sajt, men man jobbar också med olika projekt och aktörer. Nyligen samarbetade man exempelvis med den brittiske konstnären och Turnerprisvinnaren Gavin Turk, där fångarna broderat hans verk till en utställning.

I en nyligen gjord intervju med brittiska Craftivist Collective berättade Sarah Corbett att också de samarbetar med Fine Cell Work när de har möjlighet:

– Vi är volontärer i fängelser så ofta vi kan, vi lär fångar att brodera, och har också gjort en rad materialsatser åt fångar under åren.

Fine Cell Work får tre till fyra förfrågningar varje vecka från fångar som vill delta i deras verksamhet. Detta trots att – eller kanske just på grund av? – den genomsnittlige fången broderar minst 20 timmar per vecka. Varje verk som Fine Cell Work säljer beräknas ha cirka 100 timmar nedlagd tid bakom sig. Tid som med all säkerhet betytt mycket för brodösen.

Frida Arnqvist Engström