Schablonladan 2012

År 2012 målades den första schablonladan, den står invid riksväg 50 i Rengsjö. Den ladan hade samma syfte och mål som den kommande: att uppmärksamma det traditionella schablonmåleriet och göra det offentligt. Original mönstret målades 1850 av Lars Olsson och hans son, målningen finns på Västerby hembygdsby, Rengsjö i Hälsingland. Västerby är öppet för besökare under sommaren.

Nedan kan ni se bilder från hela arbetets gång med allt ifrån skiss, slutresultat, grundmålning, uppfräschning av övriga väggar, överföring av mönster från skiss till vägg, mönster och bakgrundsmålning. Många saker kommer att ske på samma sätt den här gången, dock finns det en del effektiviseringar som gjorts när det kommer till mönstermålningen.

01-ladan02-ladan03-ladan 05-ladan  07-ladan 08-ladan  11-ladan19-ladan  17-ladan 16-ladan 15-ladan 14-ladan 13-ladan   originalet

2012-10-20-vernissage-schablonladan-13

Schablonmålaren Jonas Wallström

Jag bad Melanie Platzgummer jobbar som Världsarvskordinator för världsarvet Hälsingegårdarna att skriva en text om Jonas som målat originalmålningen som nu skall målas på ladan. Så här får ni lite bakgrund:

Målargesällen Jonas Wallström föddes i  Vallsta 1798 som Jonas Andersson.  Fadern, Anders  Krok, var till yrket timmerarbetare och soldat. Den unge Jonas tillbringade åren mellan 1814 och 1821 som målarlärling i Hudiksvall och flyttade därefter till Stockholm. Där blev han gesäll hos målarmästare Gustaf Eric Söderberg och under en kortare period, hos hovmålaren C.F Torsselius, Söderbergs egen tidigare läromästare. De interiörer Jonas, som nu tog sig efternamnet Wallström efter hembyn, kom i kontakt med under 1820-talet kom att ha stort inflytande på honom. Senempirens lunetter, ornament och förgyllda ramverk, genomfört med en noggrann och säker hand, är det som kännetecknar hans stil.

Vid återkomsten till hembygden vid början av 1830-talet blev Jonas mellersta Ljusnandalens främste schablonmålare. Familjen han bildade med sin fru Karin Jonsdotter försörjdes sannolikt främst genom interiörmåleri i de vid 1800-talets mitt allt pampigare hälsingegårdarna.  De målade rummen på världsarvsgården Gästgivars i Vallsta utgör välbevarade, representativa exempel på Jonas Wallströms skicklighet och det är här originalet bakom Duros välkända ”Gästgivarstapet” finns. I en kammare i herrstugans övervåning sitter den spännande och avancerade målning med sju schabloner mot gul botten som snart pryder den nya schablonladan.

 

Bilden nedan är en skiss utav hur den tilltänkta ladan ska se ut.

flyer sv ladan

Att måla beige

De finns hur mycket som helst att fundera på när man arbetar med ett så omfattande projekt, dock inte när de kommer till projektstart. Då är det helt enkelt bara att dra igång för att alla lager med linoljefärg ska hinna torka.

Vi kopplade på släpvagnen för ett par veckor sedan, for in till Bollnäs och Forsells XL bygg som försåg oss med brädfodring till väggen som skall mönstermålas. Forsells är ett utav flera företag som ser värdet utav ett sådant här projekt och gärna går in med sponsring, vilket är avgörande för genomförandet. Brädfodret kommer att monteras på reglar på väggen när bakgrundsfärgen målats tre gånger, efter det kommer byggnadsställning resas och mönstret att målas på plats.

Liksom föregående projekt målar vi med linoljefärg, ett självklart val när man vill arbeta med kvalitet och hållbarhet ur både miljö- och slitage synpunkt. Färgen är sponsrad från Engwall och Claesson som var väldigt positiva till projektet när jag ringde och presenterade det, man förstår lätt att de brinner för sitt arbete.

När vi grundmålar håller vi till inne på min morbrors lada i Rengsjö som vi delar med sedvanligt ladugårdsdamm och en gammal vacker buick, mycket trevliga stämningsbringare. Tur de, för med detta regnande hade det utan tak över huvudet inte blivit mycket målat i juli.

I skrivande stund har två utav de tre lagren bakgrundsfärg målats. Både jag och min målarkompanjon har konstaterat att det är svårt att veta vart man målat, vare sig de gäller på rent trä, målad bräda eller om man råkat målat på sig själv. Då kulören är besynnerligt lik våra egna bleka kroppar. De är intressant att en så beige kulör klarar av att bära fram detta livliga mönster, Jonas Wallström hade verkligen känsla för färg.

 

bild 3 IMG_6969 IMG_6978 IMG_7001 IMG_6988 IMG_6996 IMG_7008

 

 

Schablonladan, att förvalta ett kulturarv?

När jag gick mitt sista år på Capellagården på Öland så ägnande jag mycket tid åt att fundera hur man skulle kunna arbeta med de gamla schablonerna som fanns på väggarna i hembygdsgården hemma i Rengsjö. Jag testade en rad olika tekniker där ibland textiltryck och broderi men kände att jag ville göra något större, något offentligt. Idén till en schablonlada kom och sattes i verket redan sommaren efter examen 2012. Då målades en uppförstorad version av en gammal schablonmålning från 1850 på laduvägg i Rengsjö, Hälsingland. I sommar kommer en ny lada att schablonmålas, den här gången invid riksväg 50 i Bollnäs.

Varför gör jag nu detta? För att det är vackert? Jo, för visso men främst för att göra en del av vårt kulturarv tillgängligt för allmänheten. År 2012 utsågs 7 Hälsingegårdar av UNESCO till världsarv på grund av sina väl bevarade interiöra målerier. Det finns över 1000 gårdar och flera finns öppna att besöka under sommaren men det är långt ifrån alla som besöker dessa. Även om man kommer till exempelvis en hembygdsgård så finns det otroligt mycket som slåss om ens ögons fulla uppmärksamhet, gamla textilier, fotografier, möbler, redskap, bruksföremål, prydnadsföremåla med mera. Så det är inte ens säkert att man hinner uppmärksamma tapeten/ väggmålningens fulla prakt om man då inte har ett särskilt intresse utav detta. Och många människor är nog i ärlighetens namn mer sugna på glass än gamla dammiga rum en solig sommardag.

Det traditionella schablonmåleriet är ett imponerande, tids- och precisionskrävande  hantverk som verkligen befinner sig i periferin om man ser till samhället i stort. Vill man utbilda sig inom detta finns ett fåtal möjligheter och de hantverkare som behärskar tekniken är inte överdrivet många.

De finns alltså många anledningar till att pusha lite extra för detta, att väcka intresset för både kulturhistoria, mönsterkultur och förhoppningsvis i förlängningen till ökat intresse för det praktiska utövandet av tekniken. Att konservera är viktigt för bevarande men utveckling är minst lika viktigt för ett levande kulturarv.

Själva arbetet med ladan, vem gör det? Jag är projektledare och den som vill delta i målandet anmäler sig till mig. Som deltagare får man vara med och utveckla vårt gemensamma kulturarv. Du får även frukost, lunch, fika, middag och även boende på Ohlandersgårdens STF vandrarhem i Rengsjö. Du väljer själv om du vill vara med några timmar eller stanna en vecka. Vi målar mönstret tillsammans 4-11 augusti.

Mönster, målare, material, metod, med mera kommer det snart mer information om här på bloggen, så håll dig uppdaterad!

På bilderna nedan är: schablonladan från 2012, den nya ladan som skall målas samt mönstret som skall målas på den, original mönstret finns på Världsarvsgården Gästgivars i Vallsta, Bollnäs kommun.

 

 

 

IMG_6720 IMG_6721 IMG_6780  01 LADAN