Textila pixlar

Amigurumi jazzkråka av Anu KoskiAnu Koski är sådan där magiskt kreativ person som man inte kan förstå hur hon har tid att göra allt hon gör. Hon studerar Nya Medier vid Aalto-universitet i Helsingfors och att hon gillar digital grafik och webbdesign är väl ingen överraskning. Men långt innan hon upptäckte datorns möjligheter sysslade hon med en helt annan sorts pixlar.

– Jag lärde mig virka på dagis och har virkat ända sedan dess, förklarar Anu.

– Först virkade jag luftmaskor av ett helt garnnystan, sedan lärde jag mig virka fyrkantiga saker som grytlappar och sjalar.

2006 började hon virka amigurumi och sedan dess har hon gjort uppåt 100 virkade figurer. Många av dem kan man beundra i ett fullmatat set på flickr. På Anus sajt, Ageing young rebel, finns också ett par av hennes gratismönster bland annat till den fantastiska jazzkråkan, inspirerad av en Leonard Cohen-låt och kompis med en beat-mes).

virkad_qr-kodled_robot_broderi

– Textila tekniker som stickning och virkning kräver inte mycket plats eller utrustning. Man kan göra det samtidigt som man sitter på en föreläsning eller kollar på teve. Dessutom gillar jag att garn är ett så mångsidigt material. Man kan skapa vilka former man vill, säger Anu.

När hon var i tioårsåldern upptäckte Anu broderiet genom ett kit med Musse Pigg-motiv.

– Jag har inte tålamod nog för korsstygn och alla andra broderitekniker med smärtsamt små stygn och tunna trådar. Jag föredrar gobelängsöm som går snabbt och lätt.

Två av hennes senaste projekt är en broderad robot med inbyggda led-lampor och garngraffiti i form av en virkad QR-kod.

– Jag vill spränga gränserna mellan slöjd och konst och skapa unika verk istället för att bara göra sjalar och koftor. Och jag gillar att blanda textil med andra tekniker. Stickning, virkning, gobelängsöm – allt handlar om pixlar. Man kan kalla dem maskor, öglor eller stygn, men det är egentligen bara små fyrkantiga färgprickar, inte olika dem man använder i digital grafik och webbdesign. Det är enkelt att överföra mönster från ett medium till ett annat.

– Jag hoppas att det här gränsöverskridandet kan göra slöjd mer intressant för nya generationer som kanske är lite trötta på det traditionella uttrycket.

Postapokalyptisk hemtrevnad

Förra året, 2012, var året då många såg tecken på en annalkande zombie-apokalyps. Nu under 2013 verkar tecknen på att vi kommer översvämmas av levande döda med hjärnor på hjärnan ha avtagit, men faran är förstås aldrig över. När det gäller att förbereda sig för zombieapokalypsen finns det många olika vägar. En del som är praktiskt lagda bygger soldrivna laddare, matförvaring och flottar. Andra tänker ett steg längre. Även efter att Zombierna anfallit kommer vi att vilja ha det hemtrevligt inne.

Bloggaren Turwethiel har förberett sig för invasionen genom att brodera bonader med motiv som passar perfekt i en postapokalyptisk värld.

Broderad bonad, Dead by Dawn

Stickade animationer

stickad_amigurumi2 Stickade amigurumi-figurer från Mochimochiland, av Anna Hrachovec

Mochimochiland är Anna Hrachovecs sajt för stickade amigurumifigurer, små tredimensionella varelser stickade på strumpstickor. På sajten finns både mönster och kit om man vill hoppa på Mochimochi-tåget. Om man däremot inte känner för att ge sig hän åt det pilliga Kawaii-pysslet så kan man bara slösurfa bort en stund på bloggen, där Anna Hrachovec lägger upp bilder på figurerna i olika situationer.

Förra året kom hon in på att göra giffar, små korta stop motion-animerade filmer om sina kreationer. Här har hon samlat alla sina favoriter från förra året i ett klipp.

 

Ex-tanter skapar kreativt rum

Textildepartementet: Foto: Paula RoothEtt rum med slöjdmaterial, att göra i stort sett vad de vill med. Det är vad gruppen Textildepartementet har tillgång till på Fabriken, källaren i aktivitetshuset Stapeln i Malmö. Sedan starten våren 2011 har nya verksamheter och aktiviteter ständigt ploppat upp här. Ett cykelkök där man kan laga sin cykel, möjlighet att använda laserskrivare andra stora maskiner och gruppen Återbrukat, dit barn kan komma och skapa nytt i restmaterial.

– Syftet med verksamheten är att se vad som händer när vi själva producerar våra egna grejer och inte bara köper nytt som är gjort någon annanstans i världen. Då kan man också hitta tillbaka till den gamla kunskapen att skapa något själva, säger Anna Seravalli, doktorand i interaktionsdesign och engagerad i Fabrikens verksamhet.

Textildepartementet är en lös grupp slöjd- och pysselintresserade som har funnits under ett par år, tidigare under namnet Tantverket. I samband med att de fick tillgång till rummet på Stapeln har de passat på att byta namn, och vill nu locka fler att komma och träffas här varje torsdagskväll. Här finns en stickmaskin och några overlockmaskiner att låna, samt backar fulla med garner, tyger och band att använda till egna slöjdprojekt. Under våren kommer det också att hållas workshops på olika teman. Först ut är en introduktion i stickmaskinen, andra träffar rymmer allt från broderat återbruk och återbruk av kläder till gatuslöjd och experimenterande med kaffesäckar. Just den här kvällen arbetar de med en gemensam stor applikation som föreställer gruppens logga; en sköld med tre stora knappar, som ska pryda en av väggarna.

– Det roliga är att träffas och göra något kreativt tillsammans. Man kan bli inspirerad av andra och kommer på nya sätt att göra saker på, säger Jennie Sjökvist.

Hon alltid tyckt om att pillra med saker, och kallar sig just nu för pysslare.

– Mitt favorithantverk är textiltryck och att rita mönster. Textil är ett så skönt material, det låter inte så mycket och går att hitta på oändliga saker med.

Textildepartementet: Foto: Paula RoothTextildepartementet: Foto: Paula Rooth

Monica Ståle hittade till Textildepartementet när hon sökte runt på internet efter någon kreativ aktivitet.

– Jag gick precis i pension och jag känner att jag hellre är här än sitter på pensionärshemmet och stickar. Första gången var jag lite tveksam för det verkade mest vara ungdomar här. Men jag gick in med min hatt och kappa och frågade om tanter var välkomna och det var de, säger hon.

Med på träffen är också Pae Nuanpham från Thailand som läser produktdesign på Malmö högskola. Hon är intresserad av all typ av slöjd, och framför allt återbruk.

– Jag skriver en uppsats om hur man kan få produkter att vara längre, till exempel genom att ge en begagnad pryl ett nytt användningsområde och nytt liv, säger hon.

– Förr i tiden var det självklart att man gjorde saker själv, nu är den kunskapen nästan borta. Det ger så mycket att bara att sätta ihop färger och former och ha ett fysiskt ting och inte bara en tanke. Det gör en nöjd att tänka ”Det här jag skapat själv”, säger Monica Ståle.

Paula Rooth

Textildepartementet håller till på Stapeln i Malmö, Stapelbäddsgatan 3, och träffas varje torsdag kl 17-19. Håll utkik på Stapelns hemsida eller Textildepartementets facebooksida efter aktuellt workshopprogram.

Bilar av garn

Virkad polisbil av Kaija Papu Stickad folkabuss av Varvara Guljajeva och Mar Canet

Zickermans förespråkar sällan bilism, men när det gäller Kaija Papus virkade polisbil och konstnärsduon Varvara Guljajeva och Mar Canet gör vi ett undantag.

Kaija Papu har ägnat tre år åt sin realistiska virkade modell av en polisbil i naturlig storlek. Först skulpterade hon en bas i skumplast och sedan har hon handvirkat och -stickat fälgar, däck och lyktor. På långt håll är det svårt att gissa att bilen är virkad.

Varvara Guljajeva och Mar Canet (vars stickade poesi vi skrivit om tidigare) har ett lite annat tillvägagångssätt. Deras folkabuss är stickad på open source-stickmaskinen Knitic som de håller på att utveckla. Den är inte lika realistisk som Kaija Papus polisbil en i gengäld kan man kliva in i den och köra omkring på gatorna. Det är troligen ingen risk att man överskrider hastighetsgränsen…

Framlyktan på Kaija Papus virkade polisbil Baklyktan på Varvara Guljajevas och Mar Canets stickade folkabuss

Shora Goldkuhls pärltavlor

Snart öppnar årets VårsalongLiljevalchs i Stockholm. Ett av verken som ställs ut är en enorm pärlplatta av konstnären Shora Goldkuhl. Tavlan är ett lapptäcke av olika pärlplattor som satts ihop till en helhet. Totalt 80 personer har varit med och bidragit. Shora berättar att det hela började som ett gatukonstprojekt, men att hon tröttnade på att pärplattorna togs ned efter bara ett par timmar.

– Flera timmars arbete för i princip ingen effekt alls kändes menlöst så det fick bli ett konventionellt konstverk istället. Jag får attackera gatan på andra sätt, säger Shora.

–Jag ville ha det stort så jag bjöd in folk på Facebook och från området.

Tavlan består av massor av sexkantiga pärlplattor monterade på en platta med färg som rinner från plattorna.

– Kärleken till pärlandet på dagis avtog nog aldrig. Jag gillar vansinnet i att jobba maniskt med små saker. Att bygga stort av väldigt smått! Dessutom tycker jag om utmaningen i jobba med ett så begränsat medium, både när det kommer till format och färgutbud, säger Shora.

I nästa projekt spinner Shora vidare på lapptäckestanken. Den här gången är det väggarna på restaurang East som ska kläs med pärlor. Totalt kommer det att behövas cirka 1000 plattor, eller 900 000 pärlor. Vill du delta? På Lava den 26 och 27 januari arrangerar Shora en workshop där alla som vill kan komma och pärla. Har du inte möjlighet att vara med då är det lätt att bidra i alla fall:

* Lägg en kvadratisk pärlplatta med helt vanliga plastpärlor (5mm),exempelvis NABBI-pärlor
* Motivet är helt fritt! text, abstrakt eller föreställande bestämmer du själv.
* Plattan måste ha dimensionerna 30×30 pärlor stor (ca 15x15cm), alla piggar måste ha pärlor.
* Fäst pärlorna med klisterark som är gjorda för pärlor (finns i hobbybutiker) eller stryk försiktigt!
* Skicka plattan till: Shora D Goldkuhl, Kavallerivägen 22, 174 58 Sundbyberg

Karin Holmbergs broderade bokomslag

Vi har tidigare visat Jillian Tamakis och Rachell Sumpters broderade omslag till Penguins klassiker. Nu har ett svenskt förlag hoppat på trenden. Bonniers ger i år ut Vilhelm Moberg Utvandrarna i ny upplaga med vackra omslag broderade av Karin Holmberg. Precis som i de amerikanska böckerna är omslaget aningen präglat för att ge känslan av trådar och på insidan av pärmen kan man se broderiets baksida.

– Vi har strävat efter att ta fram en unik form och riktigt snygga böcker som skapar ha-begär, säger Charlotta Larsson, PR-ansvarig på Bonnier pocket.

När Karin Holmberg läste hela serien sögs hon in i berättelsen direkt säger hon.

– Man får nästan för sig att Kristina och Karl-Oskar var riktiga personer som faktiskt existerat. Jag rekommenderar verkligen alla att läsa böckerna. Jag har släkt på min morfars sida som utvandrade i början av 1900-talet och som vi inte vet vad som hände med. På det sättet var det intressant att fundera omkring vad för verklighet som kanske mötte mina släktingar i USA, berättar Karin Holmberg.

– Det viktigaste var att få fram rätt känsla i broderierna. Varken för glättigt eller för dystert. Lappat och lagat och att man skulle se linnestrukturen i tyget var några hållpunkter. Det föll sig ganska naturligt att jobba med både broderi och applikation i och med det.

– Det roligaste var att få äran att vara med i ett sånt här projekt, som handlar om en riktig klassiker, där människor jag beundrar skrivit förord och där duktiga formgivare gjort tidigare omslag i Bonnier klassiker-serien. Det är också såklart väldigt roligt att broderiet som konstform lyfts fram på det här sättet och att just jag blev tillfrågad att utföra det med i stort sett fria händer, säger Karin Holmberg.

Böckerna kommer ut i handeln 29 januari. Se mer om projektet i det här Youtubeklippet från Bonniers:

Läs mer

Nålfiltat datorspel

Bild ur ipad-spelet VoyagerBild ur ipad-spelet VoyagerBild ur ipad-spelet Voyager

Ken Amarit från New York har utvecklat datorspelet Voyager där man styr en liten raket genom rymden. Man samlar diamanter och undviker svävande hinder till tonerna av raspig storbandsmusik. Men spelgrafiken är inte vilken som helst. Ken Amarit har nåltovat alla figurer och alla bilder i ull och animerat med stop motion-teknik. Eller som Ken Amarit själv säger: Alla bilder och all kod i det här spelet är slöjdade med kärlek.

Spelet säljs för 7 kronor genom Apples Appstore och kan spelas på iphone och ipad. Missa inte trailern här under!

 

Stickade irländska djur

Stickad räv, hare och får

Textilformgivaren Claire-Anne O’Brien är mest känd för sina stickade pallar och stolar. Nu har hon formgett och stickat en liten kollektion med stickade varelser inspirerade av djuren som lever på Irlands vindpinade västkust. Räven Fionn, haren Liam och fåret Brigid är alla handstickade i vackra irländska tweedgarner.

Räven är hela 65 cm lång. Haren och fåret är drygt 30 centimeter. Allihop säljs genom webbshoppen Makers & Brothers där man också kan läsa en liten historia om vart och ett av djuren. Det var faktiskt bröderna bakom webbshoppen som först bad Claire-Anne O’Brien att sticka djuren inspirerade av deras minnen av skygga harar som skuttade i deras barndomstrakter.

Craftivism-special: Fuldesign

FuldesignBroderimönster: Don't diet, start a riot

”Du behöver inte vara duktig och det behöver inte bli fint. Det viktigaste är att du gör något.” Zickermans serie om craftivism rullar vidare, nu möter vi svenska gruppen Fuldesign. För Frida Arnqvist Engström berättar de om sitt engagemang och sin förkärlek till ordet pyssel.

Under hösten kom Fuldesigns första bok, Fulmonster: korsstygn, ful design och fint pyssel. Det är nästan underligt att gruppen, som varit starka åsiktsmaskiner med en mängd kreativa produkter i sin portfölj, inte tidigare gjort slag i saken. Men nu finns alltså den bok som de själva velat göra länge. Den riktar sig till alla som vill göra själva, gärna med ett eget uttryckssätt eller med ett eget budskap. Tonen är uppmuntrande och tilltalet är brett – alla som vill kan!  Och det är helt okej att göra fel.

Det är nog många som känner igen Fuldesigns olika produkter, utställningar och gärningar genom åren, gruppen har funnits sedan 2005. Broderikiten med uppdaterade budskap för bonaden har blivit klassiska, med texter som ”You say tomato, I say fuck you” och ”Töm och glöm”. Men också gruppens Fulmonster har fått eget liv. Gör ditt eget monster av det material du har hemma. Att göra själv efter eget huvud, och efter egen smak är alltså något som gruppen jobbat för länge.

Fulmonster av Fuldesign. Sydda gatstenar av FuldesignFulmonster med emolugg av Fuldesign

– Vi har alltid velat nå ut till många och har nu velat göra en bok som alla kan ta till sig. Det blir en politisk handling i sig, säger Fuldesign, när vi ses i deras relativt nyflyttade högkvarter på åttonde våningen i ett skivhus längs röda linjen i Stockholm.

Fuldesign, som idag består av Roland Larsson, David Klüft Frimark och Pernilla Klüft, inspireras själva av populärkultur, design och hantverk. De är bekväma i punkens DIY-rörelse och rör sig ledigt mellan sina referenspunkter.

– Vi är politiska när det gäller våra åsikter men inte alltid politiska när det gäller vad vi gillar och vad som inspirerar oss. Vi gillar populärkultur, filmer, böcker, spel, tv, street art, musik och andra pysslare som vi hittar på nätet.

De ser sig gärna som craftivister, de pysslar med budskap och innehåll och anser att det är det viktigaste med att göra.

– Craftivism för oss är skapande som har en mening och ett budskap. Själva budskapet kan variera, men det handlar om att få ihop det med lusten och möjligheten att göra själv. Och det gäller allt som Fuldesign står för. Vi tycker att form utan innehåll är ganska tråkigt.

Termen craftivism myntades 2003 av amerikanska Betsy Greer, enligt formeln craft + activism =craftivism. Läs Zickermans intervju med henne här. Som craftivist tänker man sig att det går att göra skillnad med sitt skapande, oavsett material och teknik. Med en politisk agenda eller ett social medvetenhet till sitt görandet går det att påverka andra om missförhållanden eller frågor man inte håller med om. Runt om i världen finns det craftivister som också protesterar i den offentliga miljön med hjälp av eget skapande.

För Fuldesign har craftivismen funnits med länge som term, de har genom åren arbetat med gärningen att få fler människor att göra själva och uppmuntra till våga göra själva.

– Det gör inget att du inte kan och det är alltid finare att det är fult. Vi jobbar för att folk ska våga uttrycka sig med innehåll, gärna med material som de har hemma.

Men de pratar själva hellre pyssel än hantverksaktivism, som den svenska termen ibland blir.

– Craftivism för oss innebär en sammanbindning av olika kreativa grupper; det är för oss ett begrepp där  punkarna, de politiska aktivisterna och hemmafrupysslarna har gift ihop sig till en rörelse med oerhört mycket skaparkraft och energi. Vi pratar hellre om pyssel då vi tycker att hantverksaktivism utestänger alla som traditionellt inte sysslar med hantverk.

Styrkan i craftivismen finns i att befria tanken från att man måste ha pengar för att göra något menar Fuldesign:

– Med små eller inga medel alls kan man få ihop mycket och få ut sina tankar och idéer och åstadkomma skillnad. Och med vår tids tillgång till datorer och internet är det lättare än någonsin att förändra världen.

Frida Arnqvist Engström

Broderimönster med porträtt på åtta kända diktatorer