Dokumentär om politiska broderier

Kortdokumentären Stitched Stories: a tale of subversive stitchers, har följt Zickermansbekanta Sarah Corbett från Craftivist Collective, och Fine Cell Work som jobbar med broderier inne på brittiska fängelser. Stitched Stories syr på ett fint sätt ihop två egentligen väldigt olika sorters broderiaktivism som existerar sida vid sida i England. Neil, som broderar för Fine Cell Work har aldrig behövt ta emot några kommentarer från andra intagna om att han broderar. Sarah Corbett däremot, känner sig inte riktigt hemma vare sig i den gulliga pysselvärlden eller i den hårda aktivistvärlden.

Filmen är bara drygt 20 minuter lång men hinner säga en hel del om det fina i att arbeta politiskt med broderier. Se den på en gång!

Broderi för pengar och självkänsla

Fine Cell WorksFine Cell Works

I England och Wales sitter det just nu 85 400 män och kvinnor i fängelse. 70 procent av dessa fångar spenderar ett genomsnitt på 17 timmar per dygn inlåsta i sina celler.

Bland många finns en längtan att bryta mönster, förändra sin livsstil och hitta ett sätt att uttrycka sig. Broderi har tack vare välgörenhetsorganisationen Fine Cell Work blivit synonymt med just detta för många fängslade. Med hjälp av ett sextiotal volontärer lär man fångar att brodera, inte bara som ett tidsfördriv, utan också för en inkomst och viktigast av allt – ett erkännande för något som de själva åstadkommer. Man utbildar 450 fängslade om året,  75 procent av organisationens brodöser är män.

Fine Cell Work har funnits sedan 1997. Välgörenhetsorganisationens grundare, Anne Tree, har dock arbetat med syftet att få fångar att brodera och leva på sitt hantverk betydligt längre.  När en lagändring som tillåter fångar att ha inkomst trädde i kraft i mitten av 90-talet kunde Fine Cell Work på allvar börja bedriva sin verksamhet; att ge fångar en meningsfull sysselsättning i fängelset, samt en möjlighet till en egen ekonomi. Detta menar man ger bättre förutsättningar för rehabilitering och anpassning till ett liv utanför cellerna. Dessutom kan det enligt många vittnesmål ge bättre möjlighet att upprätthålla kontakt med familj utanför fängelset.

– Att jobba för Fine Cell Work tillåter mig att tjäna lite extra pengar och jag spenderar det mesta på att ringa min familj. I och med mitt arbete med FCW kan jag ringa dem regelbundet, nästan varje dag, vittnar bland annat fången Andy om.

Att brodera ger enligt Fine Cell Work ökad mental hälsa och ökad social förmåga, liksom ökad förmåga att behålla sitt lugn. Men nål och tråd ger också ett meningsfullt sätt att spendera sin tid, vilket i sig leder till ett starkare självförtroende.  Känslan att ha skapat något ökar välbefinnandet.  FCW menar också att broderandet ger en mer positiv bild av vad som väntar i verkligheten igen. Många fångar har lyckats få ihop ett startkapital att gå vidare med efter frigivningen, vilket kan minska benägenheten att gå tillbaka till kriminalitet.

Alla fångarnas arbeten går att köpa via organisationens sajt, men man jobbar också med olika projekt och aktörer. Nyligen samarbetade man exempelvis med den brittiske konstnären och Turnerprisvinnaren Gavin Turk, där fångarna broderat hans verk till en utställning.

I en nyligen gjord intervju med brittiska Craftivist Collective berättade Sarah Corbett att också de samarbetar med Fine Cell Work när de har möjlighet:

– Vi är volontärer i fängelser så ofta vi kan, vi lär fångar att brodera, och har också gjort en rad materialsatser åt fångar under åren.

Fine Cell Work får tre till fyra förfrågningar varje vecka från fångar som vill delta i deras verksamhet. Detta trots att – eller kanske just på grund av? – den genomsnittlige fången broderar minst 20 timmar per vecka. Varje verk som Fine Cell Work säljer beräknas ha cirka 100 timmar nedlagd tid bakom sig. Tid som med all säkerhet betytt mycket för brodösen.

Frida Arnqvist Engström

Craftivism-special: Craftivist Collective

Craftivist collectiveCraftivist collective

I förra delen av Zickermans Craftivistspecial intervjuade vi begreppets grundare, Betsy Greer. Hon kunde så här nio år efter att ordet myntades konstatera att arbetet med craftivismen har stärkt henne i att ta itu med frågor som hon inte håller med om. Brittiska Craftivist Collective går i hennes fotspår.

Craftivist Collective består av ett tiotal medlemmar och har sedan 2009 bidragit med handgjorda manifestationer till  Londons offentliga gatumiljö. Jag fick tag i initiativtagaren Sarah Corbett för att få veta mer om hur de jobbar med craftivism, eller handarbetsaktivism, som det heter på svenska. Sarah har precis gått ner i tid från sitt heltidsjobb för att satsa mer på den handgjorda revolutionen.  För precis som Betsy Greer tror hon att det är möjligt att förändra världen med händerna.

Craftivist Collective arbetar också nära Betsy Greers definition av begreppet, de har regelbunden kontakt, berättar Sarah. Däremot har det brittiska kollektivet ett tydligt definierat manifest som främst behandlar sociala och globala orättvisor. De vill sätta fingret på global fattigdom och visa på brott mot mänskliga rättigheter. Med slöjden som verktyg gör de aktioner som är kreativa och ickevåldsamma. Och Sarah är ambitiös i planerna för kollektivets framtid:

Vi vill sprida vår arbetsmetod mer, vi vill ha bootcamps där vi kan träna upp folks kreativa självförtroende, så vi kan bli fler som sprider hantverksaktivismen. Vi har också planer på att skriva en introducerande bok, samt att sälja fler av våra kit för att kunna arbeta vidare.

Genom sin egen sajt och på marknader för handgjort skapande  säljer Craftivist Collective sina materialsatser för den som vill komma igång utan att ha några förkunskaper om broderi eller aktivism. Sarah säger med övertygelse att alla kan göra själva och att det är det politiska budskapet som är det viktiga, inte hur fina stygnen blir.

Craftivist Collective arbetar främst med broderade budskap, de har utvecklat så kallade mini banners, där ett kärnfullt budskap får plats på en liten yta. Ett av deras uppmärksammade budskap är en banner i samband med London Fashion Week, ”Lowest paid models at London Fashion Week paid £125 an hour. Majority of garment workers in Vietnam paid £25 a month.” För fler av kollektivets banderoller, se deras sajt, här finns mycket inspirerande!

För Sarah Corbett är craftivismen en reaktion mot begrepp som slacktivism och clicktivism,  hon och kollektivet menar att det måste gå att hitta bättre sätt att påverka politiker och samhällssystem.

– Politiker känner inte längre pressen från medborgare, de får inte längre fysiska namnunderskrifter eller protestbrev. Politikerna vet också att det är lätt att idag bara klicka i sitt namn på en lista på nätet utan att vara så engagerad i sakfrågan. Det gör att de också tappar engagemang.

Med craftivismen som arbetsmetod vill de alltså ändra på det. Ett bra exempel som Sarah nämner är deras aktion Don’t blow it, där de uppmanar craftivister att brodera sitt budskap på en näsduk och överlämna till en (manlig) politikers kostymbröstficka.

Craftivismen är också en reaktion mot att demonisera människor, Sarah utvecklar:

– Vare sig du är politiker, banktjänsteman eller oetisk konsument – de flesta människor ändrar inte ståndpunkt på grund av hatkampanjer eller efter att ha blivit kallade dåliga personer.

De flesta varaktiga förändringar görs istället genom respektfulla diskussioner och lärande, och på så vis menar hantverksaktivisterna att de med händerna faktiskt kan åstadkomma förändring:

– Våra projekt uppmuntrar människor att använda det inflytande de har för att göra gott och förändra. Att då inte tvinga på någon sina åsikter tror jag är avgörande. Våra banderoller är exempelvis så små att folk kan bestämma själva om de vill gå fram till dem eller inte.

För att åstadkomma skillnad krävs det enligt Craftivist Collective engagemang, tålamod och nya sätt att övertyga om att det går att förändra världen. De har bara börjat, och de har utvecklat sin egen medicin, avslutar Sarah Corbett;

– A spoonful of craft makes the activism go down, det är vad det hela handlar om!

Frida Arnqvist Engström

Från Londons modevecka – Craftivist collectiveCraftivist collectiveDon't blow it – Craftivist collective