Digital graffiti i Kabul

Digital graffiti av Shamsia HassaniShamsia Hassani. Foto Sofia Eriksson.

I Afghanistan håller en graffitikultur på att växa fram. Men huvudstaden Kabul är förmodligen en av världens farligaste platser för den som vill sprida politiska budskap med sprayburken som enda vapen. Den unga konstnären Shamsia Hassani har löst problemet genom att utveckla en egen form av digital graffiti.

Beväpnade soldater, poliser och vakter utgör en sorgligt självklar del av det afghanska vardagslivet, och gör det synnerligen besvärligt för folkliga protester i form av graffiti. De få (manliga) graffare som vågar riskera livet för att sprida sina budskap rör sig i stadens utkanter, och alltid i skydd av nattens mörker.

För afghanska kvinnor är det nattliga smygandet inget alternativ. Även om Afghanistan långsamt förändras, medför landets konservativa värderingar fortfarande stora begränsningar för kvinnor.

Den 23-åriga konstnären Shamsia Hassani började intressera sig för graffiti när hon förra året deltog i en workshop ledd av utländska graffitimålare. Hennes första målning föreställde flera kvinnor i burka som steg upp ur vattnet.

– Jag ville visa att alla kvinnor är rena som vatten. Det var första gången jag målade med sprayfärg på en vägg. Det var en annorlunda konstform för mig, säger Shamsia som annars jobbar mest med måleri och fotografi.

Shamsia har inte kunnat måla något på gatan än. Men hon tröttnade på att sitta och vänta på sin tur och sprider istället sin graffiti på Kabuls gator med hjälp av ett ritprogram i datorn. Den digitala graffitin utgår från fotografier Shamsia själv tagit i de delar av staden som hon tycker borde prydas av hennes målningar.

– Som afghansk tjej kan jag inte måla utomhus. Det är inte accepterat. Men med min nya sorts graffiti kan jag måla var jag vill. Det är bara min fantasi som sätter gränser, säger hon.

Inspirationen till sin konst hittar Shamsia hos favoritkonstnären Van Gogh, och ibland hos Picasso. Det som tilltalar henne mest med graffitin som konstform är att den når ut till helt vanliga afghaner.

– Alla typer av människor exponeras för graffiti. Konstverk som hänger på utställningar syns bara en begränsad tid, medan graffitin är stor och evig och fastnar i människors sinnen.

För Shamsia är konsten ofta politisk, och behandlar många gånger olika former av samhällsproblem. Kvinnors situation är ett vanligt tema, både i hennes tavlor och i hennes graffiti.

– Men i Kabul är situationen för kvinnor inte allt för dålig. Jag är nöjd med hur jag har det, det finns andra som har det sämre. I andra provinser har kvinnor större problem med att de inte kan göra som de vill.

Shamsia tror inte att situationen i Afghanistan kommer att förändras inom en överskådlig framtid, och därför kommer hon kanske aldrig att kunna måla utomhus. Men hon är ändå nöjd över att ha skapat sin egen form av graffiti.

– Visst är situationen tråkig, men på ett sätt är det också bra. Om jag kunde måla på gatorna så skulle jag inte ha utvecklat min egen typ av graffiti. Och den sortens graffiti kan bara göras i datorn, inte på gatorna.

Sofia Eriksson

Digital graffiti av Shamsia HassaniShamsia Hassanis första graffitimålning